En evighet

Då, på den tiden, för evigheter sedan, var jag en liten linslus som höll mig framme så fort en kamera dök upp. Larvade mig framför kameran och älskade att synas, vara med på bild. Nu är det tvärtom. Jag vill inte vara framför kameran … bakom fungerar bättre. Men som på bilden är det läggdags nu. Dock utan pyjamas med gås-matande barn. Foie gras någon?

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , och så lite

Skriv en kommentar eller berätta något kul – då blir jag glad!


Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.