Det där att typ dö matdöden

Det är nästan så att man kanske borde strunta i att äta lunch när man sitter hemma och jobbar … hmm … eller bara låta bli att äta så mycket som jag råkade göra idag. Det var Enchiladas som jag gjort. De var små, men jag åt en för mycket så att jag fick en riktigt fet matkoma. Timman efter lunch blev alltså lite sådär småsåsig inne i skallen. Trögtänkt och seg. Mer än vanligt alltså.

…och tiden går som vanligt för fort
Förresten är det helt galet att vi redan trillat in i februari. Vad hände med Januari? Det sa bara poff så var årets första månad över och förbi. Eftermiddagen försvann i möte och plötsligt var dagen slut. Som vanligt gick jag ut och kors i taket – idag var det nästan riktigt skönt att gå. Förmodligen för att det var vindstilla och lugnt.