Al Gore lever inte som han lär? Polarpriset och efterdyningar.
När jag hade sett filmen ”An inconvenient truth” för ett tag sedan, undrade jag om Al Gore levde som han lärde. Och svaret är tydligen: Nja, kanske inte riktigt.
Inte för att jag bryr mig något speciellt, men att det är dags för Polarpriset hade jag missat helt och hållet … och även om namnen; Steve Reich och Sonny Rollins kanske (?) låter bekanta, så säger de mig ingenting.
Helgens intensiva festande har gjort att jag fortfarande nu på måndagsmorgonen känner mig, om möjligt, ännu segare än vanligt. Till en början var det ganska okej att gå upp och duscha och sådär, men sen, efter en liten stund, så kom kraschen och jag blev vansinnigt trött.
0 kommentarer
Skriv en kommentar eller berätta något kul – då blir jag glad!
Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.
Jag tror att det är något extra hemskt med just den här måndagsmorgonen. Riktigt vidrigt jobbigt att ta sig ur sängen imorse. Och nu, en och en halv kopp te senare känns det inte ett dugg bättre. Funderar på krisåtgärder. Godis och kaffe!
Tolv starka koppar kaffe. Godis och ett kilo rent socker. Allt på en gång. Som en sugar-rush-smoothie. Då går man nog igång så att det räcker!