Det där med Corona och hur vissa hanterar eländet (det gör de inte)

Det har gått lite överstyr det här med Corona. I min värld alltså. Framförallt hur folk verkar agera inför det. Väldigt många kommer att bli smittade. Det är bara en tidsfråga. Plana ut smittokurvan, belasta inte vården i onödan så att de som verkligen behöver kan få den hjälp som är nödvändig. I vardagen verkar dock folk lugna.

På sociala medier dock. Det är den ena korkade kommentareren efter den andra (jag borde verkligen hålla mig borta därifrån). Summa summarum: Det finns en liten högljudd klick som med blandade och ologiska argument tycker att hela landet bör stängas ner (vilket i dagsläget inte är att rekommendera enligt experterna på folkhälsa och smittskydd) och sen är alla som lyssnar på experterna idioter – för man bör lyssna på andra experter (fast vilka de är, är i sammanhanget väldigt oklart). Vissa är också extremt alarmistiska och får det att låta som att halva befolkningen kommer att dö (några kommer tyvärr att göra det, men väldigt långt ifrån halva befolkningen).

Så jag undrar: När slutade människor att lyssna på de experter som faktiskt har all sakkunskap och vet vad de pratar om? Vad f-n hände med det sunda förnuftet? När försvann det?

Sen helt plötsligt har toalettpapper tydligen blivit en grej som människorna bunkrar upp med hemma. Folk är tydligen mer skitnödiga än någonsin i och med hela det här … spektaklet. Varför toapapper har blivit en grej är dessutom helt random eftersom toalettpappersproduktionen rullar på som vanligt och det finns ingenting som pekar på att det kommer att bli brist på det. På min lokala mataffär var det igår helt utplockat på hyllorna. Men ingen nedstängning i sikte, fabriken kör på högvarv (enligt nyheterna) och affären får leverans inom kort.

Det är ett väldigt märkligt beteende.

 
Bilden här ovanför är från igår när jag gick på en promenad ute i naturen