En lång, men kort roadtrip

Ytterligare en sten till samlingen och över 160 mils biltur till Umeå och tillbaka. Långt kan tyckas, men med många små stopp på vägen (som man gör när man roadtrippar) och jag tycker samtidigt också att det är lite rogivande att köra bil. När det flyter. Så lång i sträcka, kort i tid. Men det fick räcka för den här gången.

Även om det varit kul att se Norrland, höga kusten, Hudik, Umeå och Sundsvall och allt däremellan så är det där att resa i Sverige lite samma som vanligt. Det är liksom ingenting nytt egentligen. Allting fungerar precis som hemma och svenska städer är väldigt mycket ”same, same, different name”. Med några få undantag som sticker ut. Det gör det alltså inte så spännande som det kan vara när man reser utanför landet – även om det såklart finns mycket fint att se här hemma i Sverige också.

Naturen däruppe vid höga kusten är fantastisk. Bara den är faktiskt värd sin resa. Att åka längs kusten och se städerna däruppe är också trevligt. För städerna på vägen är trevliga och människorna också – även om Corona-grejen nu gör att alla håller sig mer för sig själva.

Nu ska jag sova i min egen säng. Go’natt.