Borta

Hej Göteborg!
(Helgen vecka 32)

I fredags, tidig förmiddag, åkte jag, Frode och Öhrman ner till ett blåsigt och regnigt Göteborg. Jag parkerade bilen utanför hotellet, lämnade in våra väskor i receptionen och tog sen en språngmarch i ösregn till en italiensk restaurang som låg ett par hundra meter från hotellet. Där satt vi sen och åt oss mätta på en god lunch, drack ett glas vin, en kaffe Karlsson och såg regnet utanför fönstren och den stora älven som rann förbi.

opublEfter lunchen var det dags att checka in, så då gjorde vi det och jag fick mig en skön liten vilopaus i mitt rum innan vi hoppade på färjan och rörde oss in till city och hamnade på Magasinsgatan och trevliga Puta Madre där vi satt och drack oss en liten drink innan kvällen. Vi fortsatte längre upp på gatan och satte oss och käkade en riktigt god och bra middag på Hello Monkey. Mätta och belåtna åkte vi sen tillbaka med färjan ut till Hisingen där vi avslutade i hotelloungen innan det var dags för att somna.

 
Hej festlig lördag!
Det var hotellfrukost och lite av en skön slömorgon. Sen trillade våra vänner in på hotellet och vi rörde oss återigen in till stan för en lunch. Det blev en snabb burgare på på hotell Post innan vi vid samlades på torget för dagens event.
 

Spårvagnstur genom Göteborg
Spårvagnstur genom Göteborg – med kvällens huvudperson vid mikrofonen.
 

Festlig Linda firas!Eftersom Linda fyller år snart ställde hon till med riktig fest. Eftermiddagen började med en vinfylld tur på en gammal spårvagn som körde oss genom stan. Sen färja över till Hisingen där en bunt taxis stod och väntade och tog oss hem till Linda och Lars. Där blev det sen festlig fest i deras trädgård. Det var tjo och tjim, vin och drink, glada tal, lekar och tävlingar, smaskig mat och ännu mer tjo och tjim … och så lite grillkorvsvickning där på nattkvisten också. En riktigt trevlig, rolig och glad eftermiddag och kväll. Så pass att jag glömde att knäppa kort.

Någonstans vid halv två/två-snåret kom en taxi och körde mig och några av de andra tillbaka till hotellet där jag trillade ner i sängen och somnade sött.

 
Hej då Göteborg
Efter en småseg morgon, svulstig hotellfrukost och en stunds vila så lämnade vi Göteborg och åkte de långa milen hem till min lilla stad igen. Väl hemma packade jag upp min väska, plockade iordning och sjönk ner i fåtöljen.

Nu blir det lättja.

Konst eller konstig dag

Jag åkte upp till Örebro. Open Art pågår för fullt däruppe och det är ju kul att strosa runt där på gator och torg och kolla på allt som ställs ut. Det är som vanligt både högt och lågt, bra och dåligt, knasigt och tänkvärt. En bra utflyktsdag helt enkelt. Det känns som att det var lite mer sammanhållet och inte så spretigt utspritt över stan som det varit tidigare år och det var ju positivt.

Bilden ovan: ”Edens Lustgård” av Peter Johansson.

 
”Primordial Fungi” av Lua Rivera.
Primordial Fungi” av Lua Rivera.

 
”Madrassen” av Bitte Alling
Madrassen” av Bitte Alling

 
El Rey gick Ovan el Rainbow blev en vacker Rosa, festmåltid på Ekekas Mantel” av Valeria Montti Colque
Del av ”El Rey gick Ovan el Rainbow blev en vacker Rosa, festmåltid på Ekekas Mantel” av Valeria Montti Colque
 

…och det blev några random klipp som jag slängde ihop. Som vanligt med lite löst osammanhängande babbel.
 

Bye Bye Y-town

Lätt seg start på dagen efter vin igår. Som det blir även om det inte var så mycket. Det var en svullfrukost och sen gick jag hem till Lotta och Micke där jag satt och småbabblade en stund om ingenting speciellt innan det var dags att säga hej då. Sen gick jag hem till Anna en stund och satt där och gjorde samma sak innan det var dags att säga hej då till henne och hej då till Ystad för den här gången.

Sen åkte jag de långa och många milen hem till min egen lilla stad och här nedanför kan du se några snuttar från Louisiana och Helsingør.
 

Borta är nästan som hemma

Efter morgon, hotellfrukost och utcheckning från hotellet, lämnade jag Danmark och drog till Ystad. Först gick jag hem till Lotta och Micke och sa hej hej, sen hem till Anna och sa hej hej och vi bestämde oss för att gå bort till Marinan och sätta oss i solen en stund för att se vad vi kanske skulle hitta på senare.

 
I glada vänners lag nere på Marinan
Tyvärr kom ju inte alla med på bild, men det var i glada vänners lag nere på Marinan.

Först trillade Mona in och sen dök plötsligt Linda upp som gubben (tanten) i lådan och det var kul, för henne har jag inte sett på evigheter. Sen kom Brasse och hennes familj och Lotta och Micke såklart, så vi blev ett helt litet gäng och där blev vi sen sittande ända till stängningsdags och det var väldigt roligt, väldigt trevligt och när solen försvann väldigt kallt eftersom det blåste från havet.

Efter muséet behövs energi

När jag var klar med Louisiana åkte jag in till Helsingør, checkade in på ett hotell där jag bott förut och gick sen till torget för bubbelvatten och en kaffe och en stunds vila av fötterna. Jag strosade lite runt stan och när kvällen närmade sig traskade jag bort till Vaerftets Madmarked och svullade i mig en krispig chilikycklingburgare. Sen passade jag på att köpa en orimligt dyr pinnglass till efterrätt (men den var väldigt god).

 
Mysigt i Helsingør
Mysigt i Helsingør

Efter maten tog jag ett varv runt Kronborg Slott också. Men det var stängt och murarna var både höga och tjocka, så man fick liksom ingen bra blick (och inga kul bilder alls). Sen blev jag trött och gick in till centrum igen, in på hotellet och kröp ner i sängen.

Det där muséet i Humlebæk

Det var en dag på Louisiana och eftersom jag åkt långt, började jag på restaurangen med en lunch (någon slags pulled pork-bowl som var god). Mätt och belåten fortsatte jag sen med att långsamt strosa runt bland alla salar och konstverk där på muséet. Det tittandes på intressanta och konstiga saker. Det hördes ljud från andra och jag kanske suckade lite över ett par töntiga bajsnödigheter.

 
Yayoi Kusama ”Gleaming Lights of the Souls”
Eftersom det inte hunnit bli en kö till Yayoi Kusamas ”Gleaming Lights of the Souls” så passade jag på att hoppa in där. För det är en fin upplevelse att stå där inne i oändligheten en kort liten stund.
 

William Kentridges ”The Refusal of time”
William Kentridges ”The Refusal of time” var det här besökets bästa. En upplevelse med ljud, bilder och film som omslöt en där i rummet.
 

Franz Gertsch monumentala bilder (se även bilden högst upp) var kul.
Franz Gertsch monumentala bilder (se även bilden högst upp) var kul.
 

Louise Bourgeois enorma och förvridna spindlar är ... obehagliga.
Louise Bourgeois enorma och förvridna spindlar är … obehagliga.
 

Sen var där även utställningar med Roni Horn (det var ärligt talat ganska … meh) och Chaïm Soutine och sen allt det där andra som man kanske sett delar av förut. Louisiana är alltid värt både besök och återbesök. Det är ett så himla bra ställe (om man är minsta konstintresserad). Efter att ha gått runt där i en hel drös med timmar tog jag ett varv genom shoppen, med det var för varmt och för mycket folk) så jag drog därifrån och lämnade muséet.

 

Skulpturparken i muséets trädgård svalkade skönt.
Skulpturparken i muséets trädgård svalkade skönt i skuggan.

Hej då skitväder

Jag lämnade min lilla stad, satte mig i bilen och for söderut. Till grannlandet där nedanför Skåne. En liten kortis bara.

 
Jag åkte upp på en båt och bytte land
Jag åkte upp på en båt och bytte land.

Svamlande i Lissabon

För det mesta glömmer jag bort att filma eftersom mitt fokus oftast är på foto. Men så plötsligt kommer jag i små stunder ihåg att det kan vara kul att ha ett klipp från en plats och så spelar jag in en random liten snutt … som till slut blir flera.

Så jag samlade ihop alla de där små snuttarna till en längre och den kan man titta på om man vill. Det är en fullkomlig röra av sluddrigt svamlande och en liten inblick i min förra veckas tripp ner till Lissabon.

Textning finns, men det blir nog inte mer begripligt för det.

 

En hemresa över europa

Efter att ha klivit på planet var det bara att sitta och dö tråkighetsdöden en stund. En halvtimma försenat lyfte det till slut och for iväg. Ett par timmar senare (och ikappkört enligt tidtabell) så mellanlandade jag i Zürich. Jag hade en och en halv timma att döda. Hungrig i magen gick jag först till en restaurangbar för att köpa något att äta. Men det var världens sämsta service, personalen bara stod där som fån. När jag frågade om jag skulle beställa i baren eller sätta mig pekades det bara bort med ett ”sätt dig så kommer någon”. Men någon kom aldrig och när jag försökte få kontakt så hände absolut ingenting. Flygplatsställen borde väl ha ganska snabb service i och med att de flesta besökare i mångt och mycket är på språng?

Så jag gick.

Det blev Burger King istället. Men suck (och mitt tålamod kanske inte var på topp). Där var det fullkomligt kaos bakom disken. Efter både strul och onödigt lång väntan fick jag till slut min burgare som jag kastade i mig. Efter det kunde jag röra mig bort till min gate och kliva på det anslutande planet mot Göteborg.

Sista da’n och dags att dra

Jag sovmorgnade mig. Sista dagen och absolut ingenting planerat. Inte för jag haft något planerat de andra dagarna jag hängt här nere. Det har varit själva poängen. Att bara vara och njuta av semester och ledighet.

Kaffe och en Pastel de NataSå det blev frukost, dusch och sen plockade ihop alla mina grejer innan jag checkade ut. Jag lämnade väskan i receptionen och gick ut för att sätta mig i skuggan för en fika på Confeiteria Nacional.
– Olá! One coffee americano with milk and a small Pastel de Nata, please.

Sen satt jag där en ganska lång stund och dumglodde på alla människor som kom, gick och passerade. Jag drack mitt kaffe och glufsade i mig det där otroligt smaskiga lilla bakverket. Jag kanske borde tagit två när jag ändå passade på. Nu blir det ju inte förrän nästa gång jag får äta en sån.

Mums filibaba – ananasglass!Efter det strosade jag runt ett varv på turistgatan och köpte mig en sån där svindyr fin-pinn-glass gjord på färsk ananas. Även den löjligt god.

Plötsligt hade jag slut på tiden och det blev det dags att hämta min lilla resväska på hotellet. Så jag gick dit, i skugga och väldigt lugnt tempo för att slippa bli svettig. Jag fick min väska, lånade toaletten och vände ut igen. Sen gick jag bort till tunnelbanan och åkte ut till flygplatsen.

 
Jag är bra på lokaltrafik! :-D
Jag är bra på lokaltrafik! (Nej, det är jag inte) 😀
 
Eftersom jag var digitalt incheckad så var det bara att gå direkt till säkerhetskontrollen och självklart pep det om mig (igen). Trots att jag tagit av mig allt och tömt fickor. Men istället blev jag swipad för droger (tror jag i alla fall att de gjorde). Där pep det grönt (såklart) och jag kunde fortsätta.

Jag passade på att köpa en liten flaska bubbelvatten (33cl) och en liten Snickers. €6,05 för det (70 spänn alltså). Tack för det flygplatsockerpriser. Efter rörde jag mig bort till gate 17 där jag väntade in mitt ena plan hem.