Jag lämnade jobbet tidigt idag. För att åka hem innan det blev mörkt. Och det var faktiskt lite av en pärs. Men, eftersom jag körde lika långsamt som sniglarna jag brukar reta mig på gick det bra. E4:an var väl ganska okej så länge man tog det lugnt och försiktigt. Landsvägen däremot … pust! Jag tror jag höll en snitthastighet runt 50 km/h samtidigt som jag lyssnade på radions smatterband av trafikvarningar. Snön hade blivit packad och bildat istäcken över asfalten och här och där var det drivor som blåsts upp på vägen. Idag var det helt enkelt lite lätt obehagligt att köra hem.
Fast ibland var jag så tuff att jag nog nästan var uppe i 60 km/h.
Läs andra bloggar om snö, snöoväder, bilkörning, mörkt, E4, landsväg, hastighet, drivor, is, halt, halka, asfalt, obehagligt, tuff
Det skulle bli snöoväder sa de och hemma i byn märkte jag inte av det mer än att det blåste lite mer än vanligt. Så jag tog min bil och körde iväg till jobbet, precis som jag brukar (med sommardäcken fortfarande på eftersom jag inte får mina vinterdäck förrän onsdag-torsdag, eller något sånt). Det gick jättebra. Inga problem alls. Tills jag närmade mig jobbet. Med ungefär en mil kvar började vinden därute på slätten piska på ganska rejält och snön dök upp. Nu var det inte så lugnt längre utan jag började känna mig lite mer spänd. Så jag släppte på gasen och sänkte hastigheten.
Nästan framme tänkte jag ”Gött, det här var ju inga problem” och det var det inte förrän jag skulle stanna i en rondell. Istället för att sakta in och stanna när jag tryckte på bromsen fortsatte jag bara rakt fram. Hjärtat dunkade snabbare och paniken började bubbla lite lätt. Speciellt eftersom en stor vit van närmade sig. Med hjärtat i halsgropen gasade jag på lite försiktigt och istället för att krocka, hinna före … och det fungerade, som tur var. Sen var det bara att låtsas som ingenting och ignorera det arga tutandet från vanen.
Frågan är nu istället om jag kommer kunna ta mig hem idag.
Läs andra bloggar om snö, oväder, blåst, bil, bilkörning, halt, halka, sommardäck, vinterdäck, jobb, rondell, krocka, tuta, van, hem
En måndag med frost, minusgrader och lite av en morgonsol i ögonen. Jag kör till jobbet lite försiktigare än vanligt (eftersom jag fortfarande kör med sommardäck) och just därför måste jag komma ihåg att ringa idag och boka en tid för däckbyte.
Läs andra bloggar om måndag, frost, minusgrader, sol, bil, bilkörning, halka, sommardäck, vinterdäck, däckbyte
Jag lämnar kontoret och det är alldeles mörkt ute fast klockan egentligen inte är så mycket. Normaltid heter det. Vintertid brukar man säga. Den mörka perioden skulle man också kunna kalla den. Jag får köra med helljus för första gången sen jag vet inte när. Nej, det här är verkligen inte min tid på året. Jag längtar, längtar, längtar efter våren och ljuset igen.
Nu är det dags för kvällsmat.
Läs andra bloggar om kontor, jobb, mörkt, klocka, normaltid, vintertid, mörker, helljus, längtar, vår, ljus, kvällsmat
Jag läser i Corren och kanske (och jag säger verkligen bara kanske) kan buskörningen i byn förhoppningsvis lugna ner sig litegrann. I alla fall om man ska tro att ett förbud att köra bil i innerstan kan göra något åt saken.
Men inget förbud utan undantag och vi som bor i innerstan är självklart undantagna. Och turister. Så om nu någon av buskörarna av någon outgrundlig anledning skulle haffas (för det har väl inte polisen lyckats med en enda gång under alla år?), är det ju bara för buskörarna att säga att de bor inne i stan … eller är turister.
Nåja. Det kanske hjälper litegrann. Kanske. Lite.
Läs andra bloggar om buskörning, Vadstena, förbud, bilkörning, turist, innerstad, polis
Precis när jag kört upp på E4:an tog det tvärstopp. Sen kröp det långsamt fram. En olycka. Som måste ha inträffat alldeles innan jag passerade. Det får mig att tänka på att man ska ta det försiktigt i trafiken. Jag är sällan orolig för mig själv och hur jag kör. Trafikanterna runt omkring däremot skrämmer mig.
Läs andra bloggar om trafik, olycka, trafikolycka, E4
Det pågår under kvällar och nätter på helgerna. Problemet är för närvarande störst runt Vadstena slott. Boende störs och det finns även risk för olyckor.
Jag läser i tidningen att problemen med buskörningen nu ska tas tag i. Inte genom att ”ta i med hårdhandskarna” och sätta dit dem (för hade bara polisen orkat bry sig en liten gnutta och varit aningen mer aktiva skulle de flesta av de där buskörarna förlorat körkorten för länge sedan och problemet varit löst redan för flera år sedan) utan genom att bjuda in till ett möte.
Jo tjena. Ett litet möte är nog precis vad som behövs.
Debatten gick för övrigt varm för ett par år sedan här på min blogg. Det blev många kommentarer från folk som stördes av buskörningen och några av buskörarna själva … och de … eh … nja, förvänta er inte för mycket av ert lilla möte.
Läs andra bloggar om buskörning, rally, Vadstena
Efter att ha jobbat klart för dagen satte jag mig i bilen för att åka hem. Det gick precis som vanligt (bra) ända tills jag kommit ut på vägen som leder mig till motorvägen. Jag fäller ner solskyddet för att slippa bli bländad av det ljusa ljuset och där händer det.
Åh fy f-n och flera svordomar.
Bara några få centimeter från mitt ansikte kryper en enormt stor, fet, äcklig, förmodligen dödlig, spindel omkring som om det var det mest naturliga i världen.
Jag trodde att jag skulle dö litegrann.
Jag hatar spindlar väldigt mycket så jag blir stel som en pinne, suckar, stönar och gnäller. Känner att jag nu inte är den mest observanta bilföraren i världen. Ena ögat försöker jag hålla på vägen och det andra på spindeln. Det går inte så bra eftersom spindelns obehagliga dragningskraft verkar övernaturligt stark. Jag svänger hastigt av vägen (som tur är finns det en bensinstation precis framför mig), stannar bilen och slänger mig ur den i ren skräck. En tant som står utanför macken tittar på mig som om jag inte är riktigt klok – vilket i och för sig kan stämma eftersom jag för tillfället inte är riktigt vid mina sinnens fulla bruk.
Jag funderar en sekund över problemet. Där kan jag ju inte ställa bilen och hoppas på att spindeln försvinner. Jag måste ju ta mig hem … alltså måste jag ordna det här. Nu.
Jag går och hämtar en stor näve papper och sakta för jag handen mot spindeln och försöker nypa åt den så att den ska fångas, mosas, dö. Det fungerar naturligtvis inte. Istället trillar den ner i utrymmet bakom växelspaken och jag ryggar tillbaka.Försöker andas djupa, lugna andetag. Jag försöker igen, men den där jävla spindeljäveln verkar hal som en ål. På tredje försöket lyckas jag och får tag i den, mosar, dödar. Jag håller handen så långt utsträckt ifrån mig jag kan, samtidigt är nyfikenheten stor, så jag vrider handen och får det bekräftat att spindeljäveln sitter fast där i pappret. Jag slänger monstret i soptunnan.
Då kan jag åka hem. Igen. Och halvvägs blir jag invinkad på blåskontroll av en polis.
Det gick naturligvis bra.
Fast jag undrar lite vad han hade gjort om jag på frågan ”Är det din bil?” hade svarat ”Nä, jag har snott den.”
Läs andra bloggar om bil, pendla, väg, motorväg, solskydd, bländad, ljus, svordomar, stor, äcklig, fet, dödlig, spindel, dö, spindlar, spindelfobi, stel, sucka, stöna, gnälla, skräck, tant, galen, tokig, papper, fånga, mosa, döda, växelspak, andas, nyfiken, monster, blåskontroll, polis
Morgonrutinen har redan kommit tillbaka efter semestern (det har ju ändå gått en och en halv vecka nu) och på vägen rullar det på som vanligt när jag åker till jobbet.
Idag säger jag förresten grattis och hurra till min ena bror som fyller år.
På vägen hem såg jag blixtar och hörde åska. Jag ville ta en bild men hade inte med mig systemkameran. Inte för att jag tror att jag skulle hinna med att knäppa en bild på en blixt, men det skulle vara kul att försöka. 30 sekunder senare slog regnet till med full kraft. Vindrutetorkarna på bilen hann knappt med och när jag väl kommit hem och parkerat gjorde de få metrarna mellan parkeringen och ytterdörren mig dyblöt.
Läs andra bloggar om sommarregn, blixtar, åska, bild, foto, systemkamera, blixt, regn, vindrutetorkare, bil, parkera, dyblöt