Ljuset räcker liksom inte riktigt till

Det där när man vaknar halvtidigt, går upp och äter lite frukost och sen går och lägger sig igen och sover ett par timmar till innan man går upp ”på riktigt” är så ohyggligt skönt. Precis så gjorde jag i morse. Sen klev jag inte ur sängen förrän elva. Det blev en kaffe med Stenis också. Och en lite bensträckarpromenad efteråt. En kort. För vädret är som det varit de senaste veckorna – gråare än grått. Dagsljuset mäktar knappt med att ens vara dagsljus. Det är snarare nästan som kväll, fast mitt på dagen.