På stappliga och ostadiga ben

När man var liten kunde man hoppa runt på stenar som en liten groda. Det var så enkelt att skutta från sten till sten. När jag gjorde det förut, stapplande ut på stenarna ner mot vattnet ute på piren, kände jag mig mest ostadig och väldigt vinglig. Speciellt när en sten rörde på sig och jag var nära att trilla i. Allt bara för att knäppa en liten bild på den lilla staden i kvällsljus.

2 kommentarer

  1. Svara
    Richard Lindgren ons 23 sep 2020, 11:51

    Fin bild, hade dock inte varit värd att ”plurra” för! :-). En fråga, har du lagt till något filter eller liknande på bilden för på min skärm ser de nästan ut som att vattnet rör på sig lite. 🙂

    • Svara
      Janne ons 23 sep 2020, 17:59

      Tack … men nej, inga filter. Men jag höll kameran typ en centimeter från vattenytan. Det kanske är det som ger den effekten.

Skriv en kommentar eller berätta något kul – då blir jag glad!


Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.