En ny blank liten padda

Jag jobbade. Sen när jag kom hem åkte jag bort till mitt lokala utlämningsställe och hämtade paket. För när det gamla blir gammalt skaffar man nytt som är nytt. För att ha som komplement i hemmet och kunna ta med om jag åker bort. Det blev den nya minin. Mindre och lättare än den gamla, men med en skärm som nästan är lika stor (nåja, nästan i alla fall).

Självtvingad rörelse

Redan vid åtta i morse låg jag och funderade på att jag borde kliva upp ur sängen och gå ett varv. Sen gick en timma. Och en timma till. Men sen tog jag mig i nackskinnet och slängde ut mig själv.

Pytt i panna

Lördag. Jag sov länge.
Sen tog jag en promenad.

Fredagsfeeling, fast tvärtom

Visst är det skönt med fredag, men jag har ingen fredagsfeeling idag. Humöret är inte med mig alls och egentligen skulle jag nog mest bara vilja krypa ner och sova bort ett par månader. Antar att det är hösten – även om det är fint väder idag. Den tär på mig.

Tråkighetsdagen

En oerhört vanlig dag. Det blir liksom inte mer vanligt än såhär. Som ett sammanslaget genomsnitt av höstens alla vanliga dagar. Vanligare än vanligast. Det finns ingenting med den här dagen som sticker ut, så jag struntar i att fortsätta berätta om hur otroligt vanlig den var.

Här är en bro.

En liten tripp söderut

Idag blev det en roadtrip ner till huvudkontoret (kan man kalla det roadtrip om det är en jobbresa?) för att hälsa på mina kollegor. Så det blev en tidig morgon, en springig förmiddag för att lämna grejer till folk (”hej det var länge sedan”), möte med Norge (kjempegodt), italiensk lunch på stan (Buon cibo!), möte med designteamet och sen ett möte med UX-gruppen. Sen, efter en ganska intensiv dag, packade jag ihop mina grejer, sa hej då till folk och åkte en ganska seg resa hem.

Höstvardagens vardaglighet

Dagarna går på repeat nu. Vakna, jobba, äta, jobba och sen hem till lite mat innan det dags att krypa ner i sängen för att sova igen – för att göra om allt igen i morgon. Tankade på hemvägen gjorde jag dock så höstvardagen är alltså väldigt ospännande.

Vem sa att det var måndag?

Det har varit måndag hela dagen lång. Seg måndag. Trött måndag. Lätt tråkig måndag. Men solen tittade fram en stund och det var najs, lunchen var god och dagen gick fort. Så trots måndag var det en ganska okej dag ändå. När jag kom hem hittade jag en chokladbit som jag inte hade ätit upp i helgen. Bara en sån sak.

Den lugna lunken på söndagen

Så blev det söndag igen med allt vad det innebär. Fika, tvättstuga och lättja.
Ja, det var väl ungefär det.

Här är en suddig humla.

Man börjar kura ihop sig

Kaffe på kafé. Som lördagar brukar. Efter kaffet blev det strosande. Längs sjön. Såklart, för det är så man gör. Hösten kryper på mer och mer och snart är det nog dags att plocka fram en tjockare jacka. Träden blir mer och mer gula. Men solen tittar fram och det är najs.