Sista dagen på kontoret för året. Med avslappnad stämning och lite som fredagskänsla. Som att alla glatt gick och väntade in jul och ledighet. Det blev fredagsfrukost (fast det är torsdag) och en morgonhimmel utanför fönstret kändes väldigt trevlig. Sen rullade jobbet på. Jag avslutade bland annat en skiss som jag ville ha färdig innan ledigheten.

Till lunch blev det en Enchilada som var god och ungefär samtidigt började snöa ymnigt. Hoppet om en vit jul väcktes till liv. Lite vitt på marken lättar ju upp i vintermörkret.

Senare på eftermiddagen blev det vinlotteri. Femton flaskor i potten till fyra vinnare. Det var första gången jag var med (eftersom jag oftast jobbar hemma då det i vanliga fall brukar vara). Det gick inte alls. Jag åkte ut nästan direkt och vann ingenting.
 

Snörusk på vägen hem
 
En stund senare gav jag mig iväg hemåt genom riktigt moddigt snörusk. Det rullade otroligt långsamt och det var extremt mycket bilar på E4:an. Jag antar att jultrafiken redan kickat igång. Ordentligt.

Halva arbetsveckan redan passerad och jag längtar till fredag när julledigheten kickar in (förmodligen redan vid lunch). Det ska bli så fantastiskt skönt att få vara lite långledig. Det känns som att det behövs efter den långa hösten.

Dagen gick annars som vanligt, det mesta jag pillade med flöt på som det skulle (hoppas och tror jag). Jag åt en Carbonara till lunch och sen när dagen tog slut så åkte jag hem.

Julkänslan däremot har väl kanske inte riktigt hunnit infinna sig än.

Det var morgon och det var dag och det var jobb och det var lite fika på kontoret och det var saker som gjordes och det var lunch och det gjordes andra saker och sen lämnade jag kontoret och tog kort på ett hjärta innan jag åkte hem.

Oj jösses vilken seg måndag. Jag vet inte om det är någon slags backlash efter fredagens festligheter eller att vi nu gick in i årets absolut mörkaste veckor. Kolsvart morgon, men till kontoret kom jag och jobbade gjorde jag som vanligt … och kors i taket … jag såg solen en kort stund. Med betoning på kort. Väldigt kort stund.

Sen när jag åkte hem var det kolsvart igen.

…och på bilden ovan syns människor på Louisiana. Från i somras.

Söndag, sköna söndag. Man önskar ju dock att den där snön som har legat hela december hade kunnat få ligga kvar. På två dagar försvann allt. Idag dessutom regn och 8° C varmt. De små snöhögarna som ligger kvar här och där är förmodligen borta innan kvällen. Det är synd.

Annars är det skön söndag för hela slanten. Jag har fikat och jag har klappat alla klappar, så allt är färdigt inför nästa helg när julen kommer. Idag fyller jag dessutom år, så grattis och hurra till mig själv.

Istället för det traditionella julbordet vi brukar åka på, blev det i går kväll en lite mindre variant hemma hos Tits & Pats med massor av god julmat som vi beställt från en catering. Så där satt vi elva glada vänner runt bordet och hade en helkväll med rent frosseri … och några glas vin på det. Vid två gick jag hem, glad och mättare än mätt och lite lätt glad i hatten.

Idag är jag alltså ”lite seg”.

Fredag hela dagen och jag sitter hemma och jobbar (som vanligt på fredagar). Ur de små högtalarna låter radion och på skärmen framför mig är det framtidsfunderingar på nya och förbättrade funktioner som vi i teamet ska jobba med. Ute lyser himlen gråare än grå och lamporna är tända fast det är mitt på dagen.

Fredagsfeelingen har börjat bubbla så smått och nu ska jag äta lunch.

Ännu en dag i ett rasande tempo. På ett sätt känns det som att jag inte fått någonting gjort, samtidigt har jag gjort hur mycket som helst. Smågrejer. Betat av det ena efter det andra, suttit i små möten, diskuterat, justerat och fixat.

Jag åt lunch med ett par gamla kollegor också. Svulligt och gott på det libanesiska stället. Sen fortsatte eftermiddagen på samma sätt som förmiddagen och strax innan fem åkte jag hem till mitt. Då passade jag på att kicka igång tvättstugan.

Bild från Katedralen i Porto.

Ännu en dag kom gick och flög förbi och i min lilla värld är det helt obegripligt att det för det första är onsdag idag (eftersom jag återigen är helt förvirrad med dagarna) och för det andra är jul nästa vecka! Hur gick det till? Det var ju första december i morse (känns det nästan som). Nähä, istället är det tydligen Lucia idag och två veckor av december är typ redan förbi.

Tiden alltså. Den är f-n knäpp.

Bilden ovan är från stranden i Gilleleje. Från sommaren 2018, när det var varmt och skönt.

Tillbaka på kontoret igen och fortfarande är hänger en seghet kvar som inte riktigt vill ge med sig. Det är lite som att jag är dränerad på energi. Att det tisdag och samtidigt gråare än grått ute hjälper förmodligen till. Jag antar också att det tar några dagar innan jag är tillbaka fullt ut. Irriterande är det i alla fall. Men jobbet jobbades och dagen gick. Och sen åkte jag hem till min lilla stad igen.