Ännu en dag på kontoret. Det var jobb och fix och snack som vanligt. Lite svulstig var den också, först blev det frukost på förmiddagen och då såg jag också solen och det var väldigt trevligt när den bländade mig en stund. Sen åt jag en salladslunch och senare på eftermiddagen blev det både fika och tårta. Sen åkte jag hem till min lilla stad.

Det är vardag och det är kanske inte så spännande. Det är inga större variationer mellan dagarna. Speciellt inte såhär i tråkmånaden november. Det jobbades med både ditt och datt, jag fixade med grejer och det åts en svulstig burgare till lunch. Vid kvart i fem åkte jag hem, för då kände jag mig klar för dagen.

Jag såg snöflingor idag. Även om de var få och bara trillade ner en kort stund, så var de där utanför fönstret. Kylan är en sån där som kryper innanför skinnet. Kontoret däremot väldigt skönt, så jobbet jobbades på och flöt bra. En dag som dagar brukar alltså. Det gjordes saker, diskuterades och skissades. Sen fikade vi choklad och det är ju aldrig fel. Efter det fortsatte jag de sista timmarna med att fixa klart en skiss innan jag vid fem packade ihop och åkte hem.

Idag var det väldigt mycket måndag igen. Full fart, möte, fix och sen vips, så var dagen slut och jag åkte gäspande hem genom ett nattsvart landskap.

 
Bilden ovan: En av Portos alla branta, vindlande små gator. Från i somras.

Det är mycket tjat om vädret här nu, men fy för den lede. Novembervädret fortsätter att visa sig från sin allra sämsta sida och idag kan det nog benämnas som ”pissigt skitväder”, för det känns passande för hur det är. Kaffe och en kaka blev det nere på kaféet (såklart). Ingen stros dock, man vill ju liksom inte vara ute idag. Ska man ändå försöka ha någon slags positivitet är det ju i alla fall trevligt att det är vindstilla.

Jag gick och handlade lite grejer. Sånt man behöver. Sen gick jag hem igen och klockan är inte ens lunch än, men ändå känns det som att halva dagen redan gått. Märkligt.

Idag är det också Fars dag — som vi i och för sig firade redan igår. Men far är rar, så grattis till pappans egna lilla dag.

Jag sov länge. Sen skrotade jag runt i morgonrocken en stund innan jag gick upp. Det är väldigt skönt med riktig slömorgon. Sen gick jag hem till min far (och mor) eftersom det är farsafton idag innan fars dag i morgon. Där fick jag lite lunch, vi åt bulle och en liten tårtbit och sen gick jag hem igen. Till lättja.

Ännu en fredag hemma vid köksbordet och ännu en dag med väder som är gråare än grått utanför. Det regnar och jag blir helt sänkt av eländet när jag tittar ut genom fönstret. Jobbet gick undan dock. Saker gjordes och fixades. Lunchen åts ute och sen fortsatte jag några timmar till innan jag packade ihop. För nu är det f-n helg och det är härligt.

Inte för att det är något att fira eftersom det är ganska tramsigt och … konstigt, men det är mitt mellannamns dag idag vilket alltså betyder att alla måste hylla mig.

Morgon. Dusch. Kläder. En liten skål med yoghurt och flingor. Iväg i bil. Regn. Parkera. Regn. Kontoret. Dagens första kaffe. Genomgång av mailkorgen. Morgonmöte. Dagens andra kaffe. Skisser på grejer. Dagens tredje kopp kaffe.

Hämtning av lunch från thai-ställe. Regn. Ätande. Dagens fjärde kopp kaffe.

Fixning av grejer. Möte med kollegor i Skåne. Dagens sista kopp kaffe. Slutfix av grejer för dagen. Hej då kontoret. Glömde mina matrester i kylen. Tillbaka. Hej då igen. Iväg i bil. Jätteregnig väg. Parkera. Mataffären. Ätande av matresterna från lunchen. Disk. Blogg. Bitar av ananas.

Kväll.

Mitt i veckan gick fort (ganska exakt som vanligt) och jag fick saker gjorda (typ), funderade på annat och klarade av ett par små möten också. Sen åkte jag hem

Sen testade jag att göra en mörk version av sidan, bara för att se hur det kändes och hoppsan vad konstigt det blev. Visserligen så ”poppade” bilderna ganska bra, men det kändes ändå konstigt (eller bara ovant) med mörkret på sidan, så efter en kort stund bytte jag tillbaka igen. Kanske ändrar jag på riktigt någon annan gång. Eller inte.

Det var fantastiskt trevligt att man fick se solen idag. Genom kontorets fönster bländade den mig till och med en stund på förmiddagen och trots att det var lite svårt att se, kändes det ändå härligt. Sen åts det lunch nere på ett av thai-ställena och eftermiddagen försvann med möte och det är tydligen kladdkakans dag, så en liten bit sån slank också ner.

Sen åkte jag hem och här över är en bild på Tåkern.