Vroom vroom runt omkring stan och ännu fler steg i de trötta fötterna

Det var skön morgon och det var den där hotellfrukosten igen och allt det där som man gör innan man ger sig ut för nya äventyr.

Så när jag var klar gick jag först till ett ställe som inte kunde hjälpa mig och visste ingenting som kunde hjälpa mig alls, men lite snabbt googlande och tre kvarter bort till nästa ställe och Bingo! Där stod en glad och samtidigt lite bitter kille som varit i Sverige (det var fint men dyrt) och bott i Amsterdam (som han älskade) och det var dags att hyra en moped och ge sig ut och åka runt. Typ 450 kronor för en heldag kändes väldigt överkomligt.

Eftersom jag hört talats om någonting som skulle heta Belem, vara ett torn och vara värt ett besök (?), så åkte jag iväg mot det för att kolla in vad det kunde vara. På vägen dit stannade jag lite snabbt och kollade på den fantastiska byggnaden ”Mosteiro dos Jerónimos”.

 

 
Sen kom jag till tornet (se bilden överst) och nja. Jag blev väl inte så imponerad. Att det dessutom var en miljard andra turister där gjorde det väldigt ospännande. Men en liten ispinne blev det när jag strosade runt däromkring i parken runt det där tornet. Man kunde gå in i det också. Men hundra (minst) meter kö kändes inte så lockande.

Jag passade även på att för första gången testa portugisernas nationalbakverk – den delikata Pastel de nata. En slags smördegsgrej med vaniljkräm (typ). Väldigt god och jag skulle kunna äta flera stycken.

 

 
Jag vände in mot stan igen och stannade även till vid Padrão dos Descobrimentos (”Upptäckarnas monument”) som visar några av de som gjorde långresor under 1400-1500-talet. Bland annat Vasco da Gama och Magellan. På bilden syns även den stora 25:e April-bron som går över till Almada på motsatta sidan av Tajo-floden.

Jag fortsatte att åka runt. Jag hamnade på en av de sju kullarna (vilken har jag ingen aning om men jag tror inte jag har gått omkring där innan). Det blev en paus och ännu en glass på ett torg. Den här gången en bägare fylld med lime-sorbet och en Doce de leite. Muito gostoso!

Innan det var dags att lämna tillbaka mopeden åkte jag mest omkring lite hit och dit, kollade in blandande kvarter, stupande gator, kulliga vägar och förvillande gränder. En stund var jag lite vilse, men kartappen är min vän.
 

P.S. till mig själv: om jag någon mer gång hyr en moped och åker omkring på den en dag i gassande solsken, mitt på dan, glöm inte solskyddskräm även på armarna.