En helt irrelevant bild på en sluss fast inlägget handlar om annat

Sommaren kom i alla fall tillbaka med besked idag. Strålande solsken och riktigt varmt. Kanske sådär 28° C eller något sånt. Så efter hemkomst, inhandling av varor och det där som man gör på vardagar blev det en rask kvälls­promenad. Och trots att jag tog det lite sådär halvlugnt på grund av kvavt och varmt så blev jag aptrött och dyblöt av svett.

Semesterlättjan sätter tydligen sina spår.

Bättre några få tillsammans
än ensam knäpp i skallen

Lätt svårstartad är ett uttryck man kan använda på mig för att beskriva morgonen. Sen blev det dag två efter semestern och det är redan torsdag. Smart val att börja med kortvecka. Det gör att det känns enkelt att komma igång. På samma sätt som att jag är inne på kontoret. Vilket känns som att det behövs för att komma igång med jobbet igen. Förresten kommer jag nog att vara mer därinne än hemma under hösten. Trots Corona. Vi har stora lokaler och är inte så många, så även om alla är på plats, kan vi utan problem hålla avstånd mellan varandra, sprita ytor och tvätta våra händer.

Idag var vi t.ex bara tre och det är långt bättre att sitta med mina fina kollegor än ensam hemma. För jag blir f-n knäpp i huvudet och deprimerad av att sitta själv sådär som jag gjorde hela våren.

Tillbaka i vardagen och
tillbaka på kontoret

Jag tror jag gick och la mig för tidigt igår. Istället för att somna låg jag mest och vred och vände på mig och väntade på att någon slags trötthet skulle slå till mig. Efter att ha vänt på dygnet litegrann verkar det ställa till det. Men morgonen kom och trots sömnbristen var det inga större problem att kliva upp. Så jag åkte till jobbet. Första dagen efter lång sommarledighet. Kontoret var som det brukar och eftersom flera av mina kollegor fortfarande är på semester var det bara jag och några till på plats.

Hjärnan verkar definitivt inte vaknat liv. Istället känns den lite småtrög och det märks att man varit ledig länge. Sen var det en drös med gammal e-post i inkorgen som kollades igenom och en gäng uppdateringar av program som dykt upp under sommaren och småfix av grejer som låg och väntade. Men ändå en ganska soft förstadag. Vilket var skönt.

Så kom slutet och början

Det var en fika nere på kaféet med strålande solsken och det var stekhett där mot vägen så vi bytte bord till svalt i skuggan. Sen blev det en sväng till hamnen och sen cyklade vi ut till golfbanan och käkade lunch. Sen cyklade vi hem igen.

I morgon ska jag försöka väcka hjärnan till liv och återgå till vardagen efter min ledighet. De första dagarna kommer säkert att vara lite svårstartade och sega eftersom jag vänt på dygnet en aning. Men annars ser jag fram emot att börja jobba och träffa mina kollegor igen.

De sista skälvande timmarna

Idag är det min sista semesterdag för den här sommaren och min enda plan är egentligen att jag inte har någon plan. Tanken är väl att jag ska försöka komma i säng lite skapligt i kväll, men fram tills dess ska jag nog bara njuta av en solskensdag.

Bild från gårdagens Tåkernutflykt

Hundra procent

Så blev den full igen och häromdagens procent klättrade upp till hundra och nu kommer den krympa ner till ett ”ingenting” tills den om 29,5 dagar blir full igen.

En solskenseftermiddag på konditori, vid Tåkern och på Omberg

Det blev en lång sovmorgon. Ooops. Men jag skulle bara vila en kort stund efter frukosten. Sen åkte Niklas och jag till Väderstad och fikade. Sen åkte vi till Naturum och kollade på Tåkern och hamnade på Omberg och såg Ellen Keyes Strand och vidare till de västra väggarna för utsikt över Vättern för att sen vända hem till byn igen. Då hade visst hela eftermiddagen försvunnit.
 
Solsken på Omberg och utsikt från Västra Väggar
Utsikten från Västra Väggar på Omberg är maffig.

Ge mig tillbaka sommar

Bara för att sträcka på benen litegrann. En kvällsstroll. Solen fin över sjön. Som vanligt. Otippat varmt också. Ska det fina sommarvädret äntligen komma tillbaka nu när semestern börja närma sig sitt slut?

Fika och en liten söndagsutflykt

Det var kaffe. Som vanligt. Idag blev det på gamla trötta GK. Sen drog vi iväg och kollade in Borenshult och slusstrappan där innan vi fortsatte bort till Mallbodens café där vi käkade Tarte Flambé. Sen vände vi hem till den lilla staden igen.

Månen: 94,1% och tilltagande

Nästanfull måne och fin stjärnklar himmel. Ibland skulle jag vilja ha ett ännu fetare objektiv som tar ännu närmare bilder. Kanske skulle det räcka att köpa en telekonverter som boostar räckvidden. Det är i alla fall ett billigare alternativ. Hmm … det är en tanke för en annan dag.