Det blev en eftermiddagskaffe på ett lugnt kafé med en Stenbit. Som vanligt med småprat om allt och ingenting speciellt. Sen tillbaka hem till söndag och lättja.

Äntligen söndag. För andra dagen i rad. Eftersom gårdagen också kändes som en. Jag gillar söndagar. Jag gillade också att regnet slutade regna förut så att jag kunde gå ut på en liten promenad. Längs sjön. Som alltid. En liten bild på den blev det också. Som alltid. Den är som en ständigt föränderlig tavla och ingen bild blir den andra lik. Sen går jag hem igen. Jag ska göra köttfärssås till lunch idag.

Gårdagens kväll spenderades vid ett bord på krog. Glest befolkad (så länge jag var där). Det var lite mat och ett par drinkar. Idag är det alltså tröttsöndag … eller … nej förresten, det är ju lördag. Långhelg förvirrar det med dagarna. Seg morgon. Sovmorgon länge. Gråväder ute gör det extra skönt att stanna kvar i sängen.

Här är några får jag stötte på häromdagen.

Det där med sovmorgon och att bara vara är så sjukt skönt. Så det blev kaffe på gatan med lutande bord, strosande i solsken och ledighetens lugna lunk. Sen hem till fix och plötsligt knackade Daniel på dörren och vi gick och åt en glass. Jag har också planterat om växter i krukor hemma.

Världens vackraste Vadstena visar sig från sin bästa sida. Det är 19,4° C i skuggan och först blev det en fika på en riktigt sommarvarm uteservering. Sen en stros längs sjön och ut på piren i strålande solsken. Och sen blev det en lunch på en annan uteservering. Sen var jag tvungen att gå hem och vila litegrann.

Samma runda som andra dagar. Livet är en upprepning. Jag är en upprepning. En repris. Motsatt håll mot hur jag gick igår dock. För variationens skull. Shorts idag. Vilket är lite otippat. Men det är som sommar igen och det är alldeles underbart.

Efter-jobbet-promenaden. Det blev Tycklinge idag. Världens längsta raksträcka blir bara längre och längre ju oftare man går den. Men skönt var det idag. Lite som sommar nästan.