Hej då David Bowie

Jag hade plockat jordgubbar för att tjäna sommarlovspengar. När jag var klar med dagens plockande tog jag bussen och åkte till skivaffären och köpte albumet ”Let’s dance” på kassettband. Det var det första albumet jag köpte själv, för egentjänade pengar.

”Let’s dance” är idag långt ifrån någon av mina favoriter annat än av nostalgiska skäl, men han har efter det följt mig genom livet och varit en av mina favoritartister. Allt han gjort har inte varit bra, men ett del av hans låtar är några av världens absolut bästa genom tiderna. Han var en ikon, en stilbildare, en legend inom musiken och han kommer att vara saknad.

Jag hade först tänkt att illustrera det här inlägget med någon av de där stora låtarna; Heroes, Life on Mars eller kanske Young Americans, Ashes To Ashes eller… Istället blir det ”Thursday’s child” från albumet Hours. En stillsam liten pärla från 1999.

All of my life I’ve tried so hard
Doing my best with what I had
Nothing much happened all the same

Läs andra bloggar om David Bowie, Thursday’s child, Hours, 1999