Arkiv för oktober 2012

Skitväderårstid

I eftermiddags. Usch och fy. Plötsligt började det snöa och jag kände fy och f-n vad det inte kändes bra. Nu var det i och för sig något slags äckligt blask som trillade ner från himlen, men bara att det gjorde det kändes som … usch. Sen kom en hagelskur och sen en till och nu är det alldeles mörkt ute trots att det egentligen inte borde vara det.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , ,

De sticker nålar i mig (igen)

I morse var det dags igen. Det är för tillfället ett jäkla spring för att träffa doktorer och sköterskor som trycker in nålar i armarna på mig. I morse fyllde jag fem rör med blod som ska iväg på analys för att se hur jag egentligen mår. Och det är ju det som är grejen, för förutom de där gallstensanfallen mår jag bra (tror jag). Men då och där för några veckor sedan röntgades jag och saker upptäcktes som behöver kollas upp, så det är lika bra att det görs ordentligt nu när det görs.

Efter jobbet frös jag ihjäl litegrann, så jag gick och köpte mig en ny dunjacka. För det går ju liksom inte ha det så som det är att jag konstant hackar tänder så fort jag är utanför dörren.

En lunch är en lunch är en lunch

Idag åt jag lunch senare än vanligt och där jag inte brukar. Pasta med krämig kycklinggryta (?) som faktiskt inte alls var speciellt krämig men smakade bra ändå. Så nu vet du det!

Läs andra bloggar om , , , ,

Den som väntar, får vänta.

Jag börjar kunna det här med väntrum nu. Idag för femte gången på kort tid. Fast idag behövde jag bara vänta i ungefär en kvart eller så. Fast det kändes som en mindre evighet. Väntrum borde man göra roligare. För att lätta upp den redan tråkiga stämningen som gärna infinner sig på en sån plats och så man (jag) inte dör av tristess när väntan blir för lång.

Läs andra bloggar om , , , , , ,

Nördklockan slog hårt

Bara för att skratta åt mig själv och att jag idag tydligen slår rekord i min egen nördighet kan jag berätta att jag just har suttit och tittat på tre små filmer med en japansk man som testar reservoarpennor. Att det ens är intressant … jo, kanske för att det är av samma märke och modell som de jag har (och som är mina favoriter). Av vad som sägs fattar jag naturligvis ingenting, förutom det försynta ”Hai” han utbrister varje gång han ritat de obligatoriska teststrecken i sitt block och visar upp för kameran.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , , ,

Inte min kopp te

Den här helgen har verkligen gått i någon slags gråskala. Höstmörkret lägrar sig över både världen omkring mig och mig själv. Jag gillar verkligen inte den här årstiden. Jag vill ha vår. Jag tycker inte om att vi går mot mörker. Jag vill gå mot ljuset.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , ,

Hej Europa, jag ska nog besöka dig snart!

Min Europakarta är fortfarande märkligt full av hål och jag måste nog ta tag i det där och fylla upp luckorna som saknas. Svagt skuggat skulle man kanske kunna göra några av länderna i forna Jugoslavien, men eftersom jag bara åkt igenom och aldrig stannat någonstans så gills det inte.

Framförallt är det missade städer som saknas på min lista över ställen jag vill se i Europa. Barcelona till exempel. Det känns som om det är något som ligger på tur. Det är lite konstigt att jag aldrig hamnat där, för det verkar vara en stad jag kommer att gilla. Italien har jag ju varit i flera gånger, men Rom är konstigt nog också en vit fläck på kartan. Sätter väl upp det också på att-besöka-listan.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , ,

En nostalgiknäpp inne i huvudet

Plötsligt dyker de upp från ingenstans. Märkliga låtar från förr. Idag en retrodänga från 1996, baserad på Giorgio Moroders ”Tears”. Kvällens lilla nostalgitripp är alltså den gamla Organ donor av Dj Shadow, från hans debutalbum ”Endtroducing”.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , ,

Mäh, va f-n!?

Det missade samtalet som jag hade efter provtagningen igår kanske (eller kanske inte) var någonting, för tydligen vill de att jag kommer tillbaka. Direkt sätter hjärnan igång att snurra och undra vad det kan vara de vill säga mig och nu ska jag alltså behöva oroa mig hela helgen för att vad det nu är kanske är ingenting eller någonting.

Sluta sticka nålar i mig!

När jag kom hem igår låg det ett brev från kirurgmottagningen i brevlådan och de vill att jag ska komma dit om några veckor. Om det är för operation eller undersökning vet jag inte. Förutom det började morgonen inte så spännande. Det var uppföljning på min krasch som jag hade för ett par veckor sedan. Några timmar senare hade jag ett missat samtal från Landstinget. Vad de ville förtäljer inte historien, men om det var viktigt hör de väl av sig igen – hoppas jag.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , ,