Jag provade en ny liten runda idag och den går jag nog aldrig igen. De 5,7 kilometrarna kändes oändligt långa och tråkiga. Först gick jag förbi reningsverket (där det luktade illa) och sen längs Mjölnaån och upp på cykelvägen tillbaka mot stan. Det blev mest tre väldigt långa raksträckor. Inte så skoj alltså.

Fint var det däremot där den lilla ån mynnar ut i sjön.

Jag har skurat mina utemöbler så att de är rena och fina, klippt lite på mina buskar på terassen så att de inte är så spretiga och eftersom det är lediga dagar betyder det att lunchen (spenat- och ricottatortellonis med krämig baconsås) hamnade vid tre-snåret.

Sen när jag är klar ska jag ta en kaffe. I eftermiddagssolen ute på terassen.

Jag fick blommor. Av den lokala teatern. Som ett litet tack (eftersom jag har hjälpt dem med lite affischer och sånt) och en lyckönskning till det nya jobbet.

Det tycker jag var fint.

Det är otroligt skönt med en ledig måndag … eller ledig vecka som jag ju faktiskt har. Nu är jag dessutom klar med alla de där smågrejerna som jag har fixat med idag. Nu ska jag vila en stund och fundera på vad jag ska hitta på resten av veckan.

Lyxproblem skulle man kunna kalla det.

Efter mitt korta besök på Arlanda igår drömmer jag om att resa någonstans. Det fanns en plan på en weekend i Rom, men den planen försvann. Jag är ledig den här veckan, så jag skulle ju kunna…

Idag har jag istället lite av en fixar-dag. Jag har varit på banken och tömt min myntburk (jag hade lyckats skrapa ihop 4841 kronor), varit på jobbet och lämnat mina nycklar och tankat bilen. Nu är det dags för dammsugaren.

Orsaken till Stockholmstrippen var egentligen att jag skulle hämta Titti på Arlanda på kvällen. Så jag åkte ut dit, satte mig och drack dyrt kaffe och väntade in att hennes plan skulle landa.

Det är i alla fall väldigt roligt att kolla på folk.

Läs andra bloggar om Arlanda, Stockholm

Vi strosade runt lite i gamla stan. Regnet regnade hårt på oss. Paraplyerna vändes nästan ut och in av vindbyarna som dök upp så fort vi korsade en mer öppen yta.

Jag promenerande runt i det pissigaste vädret man kan tänka sig. Det blåste och regnade från alla håll samtidigt. I city var det dock ganska lugnt och stillsamt. Folk verkade hellre vara hemma än att springa på stan. Några timmar med Hanna Banana på ett varmt och skönt café var kul.

Jag gick Drottninggatan fram. Jag har aldrig sett så lite folk där. Sen gick jag förbi Slussen och upp på Söder och mötte upp med Hanna Banana.