Samtidigt som frukosten trillar ner i magen så dunkar lördagslåten och får fart på den tidiga morgonen. Låten heter ”Rabbit Hole” och det är den engelska dj- och producentduon CamelPhat som gör den tillsammans Jem Cooke.
God morgon.
Jag var på en sån där jättestor mataffär efter jobbet. En fredag efter 16-snåret. Det gör jag inte om. Stora grupper av människor i offentliga miljöer. De är jobbiga. Irriterande. I vägen. Men jag passade på att köpa en ny brandvarnare. Det fanns där och den sitter redan i taket. Med färskt batteri. Den gamla, sönderslagna, i högen som en dag ska till återvinning. Elektriskt skräp. En annan dag.
Nu helg.
Jag undrar. Om den usla sömnen den här veckan fick sin förklaring klockan fyra i morse. När natten väcktes av det skärande och snabba pipet från en batteridöende brandvarnare. Som med oregelbundna, korta ljud fick mig först förvirrad över vad som lät. Innan irritationen kom ifatt och hur jag fick lämna sängen, kliva upp på en pall och sen döda varnaren i ilska över att batteriet vägrade att lossna.
Inte god morgon.
Jaymes Young, den amerikanske sångaren och musikern, har varit på besök här tidigare. För länge sedan. Och idag igen. Jag har hörlurar på mig och låten den här gången heter ”Paradox”.
Jag går och handlar. Pålägg och glömskan. Gatan är nästan tom och affärerna håller på att stänga för dagen. Kylan håller folk borta. November lockar inte. Min granne hade varit på en semestertripp och det lät härligt. Det fick mig (igen) att fundera på om jag borde beställa mig bort en stund.
Hur morgonen är när sömnen inte ville vara som den borde. Vid 04-snåret var jag tydligen klar med natten. En helt obegriplig tidpunkt. En som inte ens finns. Så jag vred mig. Vände mig. Om och om igen. Halv sju ringde alarmet och då ville jag inte gå upp.
Jag kände det på mig igår. I butiken. Hur jag glömde det där som jag hade tänkt att handla. Idag saknar jag knäckebrödet som skulle stå i skåpet men som inte gör det. Även om den är nära passerade inte den lilla promenaden butiken och kylan är obehaglig, så jag är utan även idag.
Det är som att jag försvinner ibland. Hjärnan stänger av, jag zonar ut och finns inte mer. Inte där och då. Sen kommer jag tillbaka efter en kort stund och då är jag vilsen från där jag var. En plats, en diskussion eller en tanke.
Jag vaknade av motorljud. Grannen i huset bredvid och bil utan ljuddämpning. Tidigt. Så jag försökte hitta tillbaka till drömmen. Den behagliga. Sen ringde klockan och dagen.
En spenderar sin dag inomhus när väder inte är som man vill. Tvättmaskinen tog hand om dunjacka för morgnar är kalla nu och kyla är min fiende. När den tumlas luktar den illa. Värmen. Fukten. Ett straff för fåglarna som förlorade sina fjädrar. Eller bara lukt från blöta dun.