Hur gick det här till, att mars redan tar slut idag!? Snabbaste månaden hittills. Fortfarande häpen över det här med upplevelsen av tid och hur den hela tiden tycks eskalera. Jobbet kändes som vanligt, fast dagen gick fort.
Idag trillade det också in ännu mer beröm. För ett annat projekt jag håller på med tillsammans med mitt team. Jag blir väldigt glad av det. Det är en av de där små sakerna som gör jobbet lite extra roligt.
Jäklar vad kallt det blev igen. Termometern visade på -5° C i morse och rutorna fick skrapas. Gillar’t inte. Sen blev det en jobbdag ganska precis som vanligt och jag åt stekta nudlar till lunch och det var lite möten såklart. Korta och inte så betungande. Sen hjälpte jag mina norska kollegor och fick översvallande tack tillbaka … och det är ju alltid roligt när det man gör uppskattas.
Sen åkte jag hem till min lilla lya.
Jobbdag. Precis som vanligt. Och den rullade på. En kort stund där på eftermiddagen blev jag smått irriterad när jag precis kommit in i ett riktigt bra flow, fick bra grejer gjorda och blev avbruten för att det var dags för ännu ett av alla möten.
Jag kanske bara ska ignorera möten om jag är riktigt inne i det jag gör?
Sen försvann dagen och jag åkte hem till den lilla staden igen. Solen skiner, men det är f-n isande kallt ute. Vad hände med den där sköna vårvärmen som hängt med de senaste veckorna?
Först vaknade jag vid halv tre i natt med en sprängande huvudvärk. Det tog säkert ett par timmar innan tabletten kickat in ordentligt och jag lyckades somna om. När jag sen vaknade för att gå upp, hängde den där jäkla huvudvärken fortfarande kvar tillsammans med en otrolig trötthet av att inte fått sova ordentligt.
Så jag stannade hemma från jobbet idag. Jag fortsatte att sova bort huvudvärken och nu när klockan blivit eftermiddag har jag precis tagit en promenad och huvudet känns nästan som vanligt igen. Det är skönt.
Det blev en liten sväng till puben igår kväll. Med Daniel och Olly. En öl och ett glas vin och idag känner jag mig lätt seg. Den där idiotiska klockomställningen ställer också till det. Tiden visar inte vad den känns som och jag vet att de närmaste dagarna kommer att kännas smått jobbiga. Rytmen rubbas.
En fika har jag hunnit med och en liten stros efteråt. Idag genom den gamla munkträdgården där Klosterliljorna nu blommar för fullt. Det är ett trevligt litet vårtecken. Jag såg också att det börjar knoppas litegrann på busken som står på min terrass. Det gillar jag. Sen blev det några små varv i tvättstugan för kläder som behövde tvättas.
Solskenslördag blev naturlördag med promenad ute vid ”mitt” ställe. Idag var det bara jag där och det var underbart även om det blåste kallt. Men solsken och sitta i lä med medtaget kaffe kändes härligt. Samtidigt hördes vindens sus och ett jäkla kvittrande på fåglar och naturen.
Sen åkte jag hem till byn igen och tvättade bilen, köpte en pizza och dammsög lägenheten.
En helt vanlig fredag som rullade på snabbt och saker gjordes. Lunchen åt ute (!) idag. Det blev kebab i strålande solsken och man kände våren svepa över en. Tydligen ska det ju bli ganska svajigt väder framöver, så man får passa på. Tillbaka på kontoret hade andra kollegor köpt med sig lyxdoughnuts. Så en sån till efterrätt svullades.
När eftermiddagen blev senare packade jag ihop och drog iväg. På vägen hem handlade jag på den stora mataffären i Mantorp och passade på att tanka upp bilen litegrann. Det var dyrt.
Men nu är det helg och det är skönt – även om jag inte har någon direkt fredagsfeeling. Så jag firar fredag med att slänga in en tvätt i tvättmaskinen.
Idag var det ett möte på schemat. Ett enda långt. De andra designerna kom upp till Linköping och vi hängde i vårt konferensrum och hade väl kanske inte den mest produktiva dagen. Men bra ändå. Lunch på stan blev det och sen tillbaka till inte helt konkreta diskussioner runt bordet. Men det behövs också ibland. Sen åkte de hem till sitt och jag till mitt.
Här är en bild på ett par Tranor jag såg i lördags.
Det är lite av en mötesdag igen. Bland annat ett tvåtimmars med Norge som avklarades innan lunch. Samtidigt har vi den här veckan ”learn more week”. Det är blandade små föreläsningar om olika ämnen. Kunskapsdelning de luxe. Tidigare år har hela koncernen samlats under ett tak – med avslutande festligheter – men i år hålls allt digitalt. Det är lite trist att inte ses ”på riktigt”.
Men det blir lokala efter-jobbet-öl på respektive kontor i eftermiddag. Det blir najs. En öl, lite käk och en stunds avslappat trams innan hemfärd.
Gårdagens sömnbrist blev bra sömn i natt. Tack för det John Blund. Men upp ville jag inte i alla fall i morse när larmet gick. Det är skönt att ligga där i sängen.
På tal om larm så gick brandlarmet på jobbet idag. Falsklarm som tur var, men jäklar var det lät och plötsligt fick man ett litet adrenalinpåslag där på förmiddagen. Alla gick fint ut (utom jag som kollade runt och kunde konstatera att det inte brann). Sen fick jag lugna grannarna och fick till slut tyst på tjutandet och ringde larmbolaget. De kom senare och undersökte varför det gått igång och tyckte såklart att vi skulle byta ut våra sensorer. Men det avvaktar vi med tills vidare. Man kan ju se det hela som en liten brandövning.
Sen blev det ett långt eftermiddagsmöte och när dagen tog slut åkte jag hem till den lilla lyan, käkade lite kvällsmat och … näe, det blir nog inte mycket mer än så.