Aj, det där var nog inte så bra

Jag lutade mig framåt, böjde mig. Lite för långt bort på bordet. Lyfte datorn samtidigt som jag vred till litegrann. Så det högg till sådär fint i ryggen. Jag har alltså varit halvt stel som en pinne och går nästan som en anka idag. Inte så att jag är förlamad av det. Men stel. Som en anka.

Här ovan är en närbild på en … förmodligen Finlav … kanske … eller Slånlav eller Blåslav.

Skriv en kommentar eller berätta något kul – då blir jag glad!


Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.