Det där att inte ta små pauser

Eftersom mina närmaste kollegor var iväg på annat idag så kändes det lite onödigt att åka in till kontoret – köksbordstisdag alltså – och det var kanske bra för jäklar vad jag har suttit och pillat och fått (tror jag) en hel del gjort. En del av min förvirring och hjärna i kaos fick kanske några små bitar på plats. Hoppas jag.

Äsch, vetefan förresten … för på eftermiddagen blev det ett möte som gjorde att förvirringen återigen vaknade till liv igen och det kommer nog krävas ett antal rundor innan sakerna faller på plats.

Jag borde förresten bli bättre på att ta små pauser när jag sitter hemma och jobbar. Idag har jag suttit framför skärmen sen kvart i åtta i morse (förutom när jag stekte mig lite pytt i panna till lunch) och det kanske inte är helt optimalt. Men solen skiner för 27:e dagen i rad (?)* och det är ju trevligt, så efter att jag slagit igen jobbdatorn blev det en timmes promenad.

Det var tokvarmt och svettigt.

 

Den 17 maj var det tydligen ruggigt gråväder.

 

Skriv en kommentar eller berätta något kul – då blir jag glad!


Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.