När skymningen kommer och solen försvinner sätter råkorna igång och svärmar över stan. Låter gör de också. Mycket. Det är 1000-tals som flyger fram och tillbaka mellan trädtopparna innan de sätter sig till ro på en gren någonstans. Då tystnar de.
Läs andra bloggar om solnedgång, skymning, Råka, svärm, flyger, trädtoppar, gren, tyst
Jag tänker på den där drömmen jag brukar ha ibland. Den är återkommande och fantastiskt behaglig. Den där när jag liksom tar ett par försiktiga steg framåt och lättar från marken och upp, flyger, om än på en ganska låg nivå, sådär 30 cm över marken. Glider fram. Svävar. Sen när jag väl har hittat balansen ordentligt, vilket går ganska fort, kan jag börja styra mig själv genom luften för att sen liksom flyga iväg hur och vart jag vill. Så jäkla najs.
F-n att det inte går att göra så i verkligheten.
Andra bloggar kanske också har skrivit om såna här saker: tanke, dröm, återkommande, fantastisk, behaglig, försiktiga steg, framåt, lättar, flyger, glider, svävar, balans, styra, flyga iväg, verklighet