Foto

Serenadparet

Serenad-paret

Det här paret satt på stranden och nojsade sig. Plötsligt brister tjejen ut i sång och sjunger en lång (oändlig) serenad till sin kille. Högt och ljudligt så hela stranden kunde höra. Hon ville kanske bli pop-stjärna och hoppades på att bli upptäckt eller något sånt. Själv tappade jag hakan litegrann och gick fram och frågade om jag fick ta en bild på dem. Det fick jag jättegärna.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , ,

#selfie

Selfie

Så står man (jag) där på stranden framför folk och tar selfies och då ser man (jag) urlöjlig ut, speciellt eftersom man (jag) knäpper bild efter bild och blir missnöjd med i princip allihop.

Läs andra bloggar om , , , , ,

Planlöst åkande

Bil

Efter Cárdenas åkte jag planlöst omkring på mopeden och tittade på omgivningarna. Två män lagade en orange bil.

Vattenmaskin

Jag åkte ut så långt det gick på halvön och där byggdes det fler och nya hotell. En stor grej ute i vattnet gjorde säkert någonting som hör till.

Bada

Jag blev varm av min utflykt så jag lämnade tillbaka mopeden och hoppade i plurret.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , ,

En tur till Cárdenas

Cardenas

Efter frukosten hyrde jag mig en moped och gav mig iväg på en liten utflykt. I början var jag väldigt försiktig och körde långsamt. Men efter ett tag kände jag mig ”inkörd” och då var det bara att gasa på i full fart. Jag hamnade i grannstaden Cárdenas.

Cardenas

Den kändes lite eländig och sorglig att se. Allt kändes otroligt slitet och vissa av gatorna var i så dåligt skick att det knappt gick att ta sig fram.

Cardenas

Cykeltaxis var det gott om. Som körde tomma. Alla människor jag såg verkade mest bara vänta på bättre tider. Men det är såklart bara mitt intryck.

Cardenas

Jag har nämnt det förut, men de gamla bilarna och mopederna släpper ut väldiga mängder avgaser. På det där gamla sättet som luktar otroligt illa.

Cardenas

En man fyllde på luft.

Cardenas

Häst och vagn är tydligen ett vanligt transportmedel på landsbygden. Jag mötte mängder av dem. Att de tittar snett är nog mest för att en blek idiot (jag) ställde sig och knäppte kort på dem.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Sol, bad och rytmisk musik

Sol

Tillbaka på stranden låg jag och slappade, solade, badade, läste, solade, latade mig, badade, låg i skuggan, solade, lyssnade på musik, badade, löste ett korsord, solade, badade…

Kvällsfestligt

På kvällen gick vi till ”Calle 62” där ett liveband spelade rytmisk musik och alla människor som inte fick plats därinne fyllde gatan och dansade utanför.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , ,

Utsikten vid Bacunayagua

Utsikt från bron vid Bacunayagua, Kuba

På vägen hem från Havanna stannade vi vid Bacunayagua och Kubas högsta bro (110 meter) där man kunde köpa Mojitos och Piña Coladas. Det var väldigt viktigt att berätta för oss på bussen att vi kunde köpa drinkar där. Så jag köpte en glass och tittade på den fina utsikten.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , ,

Två gubbar i Havanna

Gubbe i Havanna

Sista dagen i Havanna började med ett duggregn. I väntan på bussen som skulle gå på eftermiddagen bet vi ihop och gav oss ut. Vi fortsatte att gå gata upp och gata ner och titta på allt som kom i vår väg. Regnet gav upp och till slut tittade solen fram.

Balkong i Havanna

När vi väl stod väntade på bussen fick vi erfara att mañana-mentaliteten är som den är. Bussen behagade dyka upp en och en halv timma efter utsatt tid. Hade vi vetat att den skulle bli så sen hade vi ju kunnat sätta oss och ta en kaffe någonstans, men nu blev vi mest trötta och sura av alla avgaser som vi tvingades stå och vänta i.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , ,

Paladar El Reservado

Paladar El Reservado

På kvällen när vi skulle gå ut och äta tipsade hotellvakten om en paladar som han tyckte att vi kunde besöka. Så han skickade iväg oss med en ur hotellpersonalen som fick visa vägen. In genom en port och uppför trappor och in till vänster där borta där det lyser…

Paladar El Reservado

…och till en liten lägenhet där trevliga Heriberto och hans fru Elvís (och deras tre barn) bodde och drev sin väldigt charmiga lilla (två små bord) hemma-hos-restaurang ”El Reservado”. I deras kök/vardagsrum dukades det upp till en synnerligen trevlig och god middag. Efter det gick vi till en bar där bandet precis slutade spela när vi trillade in. Typiskt.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , ,

En bedagad skönhet

Korsningen Agramonte/Obrapia (tror jag) i Havanna

Bakom allt det trasiga och slitna kan man ana hur vackert det en gång i tiden måste ha varit.

Läs andra bloggar om , , , , , ,

Coco-taxi och promenerande

Coco-taxi i Havanna

Vi vinkade in en Coco-taxi (en knallgul boll på tre hjul) och frågade världens gladaste chaufför om hon kunde köra runt oss en timme och visa lite sevärdheter och visst kunde hon det. På dålig engelska (hon kunde knappt någon) berättade hon glatt om de olika sevärdheterna som vi åkte förbi.

Revolutionstorget Havanna

Bland annat stannade vi på Plaza de la Revolución och jo’rå det var ju ett stort torg.

Gamla bilar i Havanna

De gamla 50-tals-bilarna finns överallt. När timmen var slut körde hon oss till en restaurang där vi kunde äta lunch. Sen kramade och pussade hon oss hej då.

Gubbe i Havanna

Efter maten fortsatte vi att traska gator fram och titta på allt som vi såg. Som till exempel en liten gubbe.

Havanna

Många hus var bara tomma fasader. Jag visste ju att Havanna skulle vara slitet. Men bortom turiststråken var det var långt värre än jag kunde ana. Just den här gatan kändes ganska fin i jämförelse.