Det är fredag (hurra), jag kom just hem efter arbetsveckan och för tillfället skiner solen. Jag har köpt både godis och vindruvor och ska inte göra ett endaste dugg ikväll annat än att krypa upp i den sköna fåtöljen, äta av snasket jag köpt och förhoppningsvis hitta något kul på streamingtjänsterna att titta på.
Dagar då bitar inte faller på plats och hjärnan inte riktigt fungerar, men man ändå får lite smått och gott gjort fast på ett sätt som gör att det känns som man inte har gjort något speciellt alls.
En sån dag har jag haft idag.
På jobbet har vi skapat en app kopplad mot skolsystem i kommuner- och skolvärlden, så att föräldrar med barn på förskolan kan lämna in scheman för när barnet ska vara på plats och även ledig- eller frånvaroanmäla sina barn om de t.ex skulle resa bort eller bli sjuka.
Hur: Design, UX och UI (i samarbete med och kodat av utvecklare på IST).
Ständigt denna efter-lunchen-trötthet. Varje gång. Det slår i princip aldrig fel och det är oavsett vad jag än äter – även om vissa saker gör det värre än andra. Kanske är det en självuppfyllande profetia eftersom jag förväntar mig den där tröttheten varje gång jag ätit lunch.
Idag är det fredag. Det gillar jag.
Halv tre i natt vaknade jag av en sprängande huvudvärk. På det där riktigt obehagliga sättet. Så jag gick upp, stoppade i mig ett piller. La mig igen och försökte att inte tänka på att jag hade ont. Djupandades för att försöka trilla ner i lugn och sömn igen. Vilket jag till sist gjorde när pillret till slut kickade in och dämpade smärtan.
Och eftersom nattens sömn inte blev så bra blev dagen lite seg. Vi försökte oss på matmarknaden på stan på lunchen, men den kändes mest jobbig eftersom det var på tok för mycket folk. Det blev vanlig lunch istället. På restaurang.
Eftermiddagen rullade på med möte och diskussion om kommande projekt. Vet inte riktigt hur det ska landa i min hjärna än, men det blir säkert bra.
På motorvägen tar hastigheten plötsligt slut och det går oändligt långsamt. Det står till och med lite stilla en stund, men ingen tränger sig förbi, det är morgonpendlare och ny asfalt läggs där bakom krönet där borta. När arbetsdagen sen går mot sitt slut så går jag och mina kollegor ut en sväng på stan och äter lite mat tillsammans.
Det var första dagen på jobbet efter semestern och det var ungefär som vanligt att vara tillbaka. Hjärnan var dock lite off och jag fick väl egentligen inte så mycket gjort. Delvis kanske för att jag sov som en kratta i natt. Igår kväll fick jag för mig att jag skulle lägga mig tidigt – vilket fick motsatt effekt eftersom tankarna på att jag borde somna gjorde att jag inte somnade alls.
Idag var det sista gången jag gick upp ner för de där trapporna på kontoret på ett tag. Nu är det 31 dagar sommarledighet och inte för att jag hunnit känna efter än, men det känns rätt så jäkla najs.
Sista måndagen och arbetsveckan innan semestern kickar in på fredag. Flera på kontoret har redan gått på sin semester och allting brukar lugna ner sig litegrann såhär dagarna innan. Så jag gissar att den här veckan kommer att kännas lite … långsam.
Nåja, den som väntar på något gott får vänta alldeles för länge.
Hej måndag efter festlig helg. Vilket alltså betyder att det var lite segt i morse … och första halvan av förmiddagen. Men efter att kaffet kickat in blev det full fart. Som avbröts. Det är alla dessa möten som ständigt avbryter dagarna och rubbar mitt ”flow”.
Nåja. Det är en dag i morgon också. Då har jag bara ett möte på morgonen inbokat, sen ska jag nog låsa in mig i ett tyst rum och försöka jobba ostört.