Sommardäck på bilen och vinterväglag är inte en kombination som fungerar så bra, så för första gången i mitt vuxna liv (tror jag), har jag åkt med kollektivtrafiken för att ta mig till jobbet. I morgon bitti har jag tid på verksta’n för att få på mina vinterdäck.
Det gick naturligvis inte att betala på bussen. Så om man som jag behöver spontanåka, så är det till att lita på en välvillig busschaufför som lät mig åka med ändå. Det biljettombud som finns hemma i byn är inte är öppet så dags. Sen blev det dags för byte och då fick jag snällt stå och frysa på en perrong innan pendeltåget dök upp. Där kunde jag köpa en biljett – inte den jag ville ha (dygnsbiljett) utan en dyrare enkelbiljett. Kanske gjorde jag fel eller också gick det inte. Skitsamma.
Men allt som allt fungerade det ändå. Det tog ungefär dubbelt så lång tid och till jobbet kom jag mer än en timme senare än vanligt.
Sen får vi se om jag kan ta mig hem också.
Läs andra bloggar om vinterdäck, sommardäck, vinterväglag, halka, kollektivtrafik, buss, pendeltåg, biljett, pendla och Östgötatrafiken
Jag tänkte på det här med pendlandet (igen). Jag är ju fullt medveten och uppmärksam när jag kör, men ibland känns det som att jag försvinner iväg. Som idag. Jag åker som vanligt till jobbet, kör upp på motorvägen och *poff* så är jag helt plötsligt framme utan att liksom veta hur jag kommit dit.
Eller jo, det vet jag ju förstås egentligen, men känslan är att tid och rum plötsligt försvinner iväg en stund. Kanske för att just pendlandet går väldigt mycket på rutin att hjärnan även kan fokusera på andra saker under tiden.
Märklig känsla är det i alla fall.
Läs andra bloggar om motorväg, pendla, medveten, uppmärksam, tid, rum, känsla, hjärnan, fokus
Det här när jag åker till och från jobbet. Pendlandet. Hur irriterad jag kan bli på trafiken ibland. Jag försöker låta bli, men ibland bubblar det över. Folk är så jävla osmidiga.
De verkar inte veta vad ”flow” är. Att försöka vara lite smidig även mot trafikanterna runt omkring. Det körs ryckigt och bromsas helt random (man måste till exempel inte bromsa hårt bara för att man får möte). De verkar inte veta vad blinkers är. Eller backspeglar.
Men morgonlandskapet var fint. Trots damm på linsen. Det här är stolpar – del 32.
Läs andra bloggar om pendla, roadrage, irriterad, trafik, bil, flow, osmidigt, folk, östergötland
Undrar hur lång tid av mitt liv som jag har spenderat i väntan på att trafikljusen ska slå om?
Nej förresten, jag vill inte veta.
Läs andra bloggar om rödljus, trafik, trafikljus, väntan
Plötsligt ligger det tio centimeter snö på marken. Det är ju ljust och fint, men eftersom det är plusgrader så är det den där blöta varianten som kommer att bli väldigt slaskig under dagen. Dessutom vill jag ju väldigt mycket hellre ha vår istället för blöt snö. Så jag hoppas verkligen att det var vinterns ”sista ryck” som dök upp och att det försvinner fort.
Att åka till jobbet gick alltså oändligt långsamt. Folk i bilarna framför mig körde lugnt och försiktigt. Det är ju bra, men tidvis kändes det som att de stod still. Väl på jobbet hade en DHL-lastbil blockerat infarten till parkeringen. Idiot, tänkte jag om den föraren då. För hade han bara backat bakåt en meter hade det inte varit några som helst problem, vare sig för honom (som då kommit ännu närmare entrén) och för mig som behövde komma in till parkeringen.
Läs andra bloggar om snö, morgon, tröttsamt, plusgrader, slask, trafik, bilkörning, pendla, DHL, yrkesförare, parkering
På vägen hem från jobbet stannar jag och tankar bilen full. Som jag gör ganska regelbundet eftersom jag pendlar varje dag till och från jobbet. Undrar hur mycket tid jag har spenderat i livet med att stå på en mack någonstans och fylla upp tanken.
Alltför mycket troligen.
Läs andra bloggar om fundering, bil, tanka, diesel, bensin, tid
Det där att åka till jobbet dagen innan julledigheten var en ovanligt trevlig upplevelse. Inte bara för att det är de sista skälvande timmarna innan ledigheten kickar in, utan även för att det knappt var någon trafik alls. Det var nästan tomt på vägen och pendlingen rullade på löjligt smidigt.
Läs andra bloggar om jobb, pendla, julledighet, trafik
Det finns ju fördelar med pendlandet till och från jobbet. Förutom det där att jag gillar att köra bil och att den stunden när jag åker till och från jobbet är ganska avkopplande (om jag inte drabbas av road rage), så är utsikten vissa av de här höstmorgnarna helt fantastiska.
Ljuset, diset över fälten och den upplysta himlen. Hur det faktiskt ser så oändligt mycket bättre ut i verkligheten än vad jag kan lyckas fånga på bild.
Magiskt.
Det märks att skolorna har höstlov nu. Trafiken på morgonen är väldigt mycket lugnare än normalt och flyter på väldigt bra (inga störande dårar som ger mig road rage alltså). Förutom det så är jag på fel dag idag. Det känns som torsdag, fast lite som en tisdag.
Det är tydligen onsdag.
Hem från jobbet gick det lååångsamt. Efter fem minuter på E4:an tog det stopp. Tvärstopp. Min riktning. E4-delen tar i vanliga fall ungefär fem-tio minuter för mig att köra när jag ska hem. Idag tog det ungefär en timma och inga alternativa avfarter finns det.
— och så till trafikredaktionen … just nu är det långa köer…
— Åh f-n.
Jo’rå, radions trafikinformation varnade för långa köer i södergående riktning. Tyvärr kom de försent. Men det är ju bara att bita ihop och även om det kom några rejäla svordomar då och då så höll jag mig sansad. Stressbollen jag köpte häromdagen och nu har i bilen är bra att klämma när min road rage kickar in.
Tur att det är bra ljud i nya bilens ljudanläggning.
Bild från Google/Sveriges Radio. Läs andra bloggar om Trafikinformation, trafik, bilkö, motorväg, E4, radio, bil