Kvällen före dopparedagen
och ljudet av tystnad

Det är kvällen före dopparedagen och jag tog en liten kvällsstros för att sträcka på benen efter en eftermiddag av lathet. Storgatan låg tom och öde och det var alldeles … tyst. Alldeles underbart tyst.

Inga bilar som brummade, inga uttjatade jullåtar som skränade utanför butikerna, inga ljud som lät. En alldeles underbar, lugn och skön tystnad. Det kändes mysigt på något sätt. Mysigt och rogivande. För det är så sällan man får höra tystnaden.

Skriv en kommentar eller berätta något kul – då blir jag glad!


Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.