På återbesök i förfallet och det går väldigt långsamt utför

På vägen hem från jobbet stannade jag återigen vid det där rucklet. Det har blivit som en liten serie. En studie i långsamt förfall. Skorstenen lutar mer och mer och varje dag när jag åker förbi kollar jag om den rasat. Men inte än. Den står fortfarande.

Sen kom jag hem till kvällsmat och lugn.

Skriv en kommentar eller berätta något kul – då blir jag glad!


Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.