Ibland orkar man inte

Det var väldigt mycket måndag idag och jag behöver nog inte skriva mer än så, för det beskriver dagen ganska bra.

Det blev adventsöndag

Hej december. Ännu en ny månad där jag ställer mig frågande till vart den förra tog vägen. Men söndag är skönt och dagen är planerad att vara lugn och behaglig. Kaffefika som vanligt med Frode och Stenis och med den lilla strosen efteråt. Otippat skönt ute, förmodligen för att det typ var vindstilla.

Sen hem till den lilla lyan för lunch, söndagslunken och lättjan.

Det är skönt med lördag

Sovmorgonen den sköna. Sen en fika med Stenis nere på kaféet. Efter det en stros på stan där det bland annat inhandlades klappar till ett julklappsspel som ska ske nästa vecka. Sen hem till kyckling- och nudelwok med grönsaker som nu kommer att följas av en stunds ren lättja.

 

Här ovanför syns ännu en bild från sommarens Lissabon-tripp.

När fredagskänslan inte riktigt vill infinna sig

Köksbordsfredag som vanligt och en dag med möte, workshop på distans, information på webb och fix med saker. Lunchen åts snabbt framför datorn och himlen utanför fönstret var väldigt grå. Lite som känslan inombords. För trots att det är dags för helg, så vill den där trevliga fredagskänslan inte riktigt infinna sig.

Vardagskväll med stjärnor

Efter dagen, när jag kom hem till kväll, kvällsmat och vardagens små sysslor, så passade jag på att sätta upp stjärnor i några av mina fönster. Egentligen ett par dagar för tidigt, men skitsamma, det är trevligt med lite extra stjärnljus såhär års och inför advent (även om jag inte tror ett dugg på ”herrens ankomst”).

Mörkret kom till kontoret

På förmiddagen blev det strömavbrott. I typ en timma. Datorn fungerade ju med sitt batteri, men internätet försvann igen. Det verkade som att halva innerstan drabbades och kontoret var mörkt, vilket gjorde det smått irriterande när man såg att huset på andra gatan både hade ljus och internet (jag antar att de hade internet i alla fall).

Suck (igen).

Sen när strömmen kom tillbaka rullade dagen på som vanligt och när arbetsdagen tog slut så åkte jag hem och läste lite om det ”politiska kaoset” i lokalpolitiken. Något är uppenbarligen väldigt skevt i det lokala sossepartiet och det är märkligt att det interna bråket får såna konsekvenser att sju (!) personer väljer att bli politiska vildar.

En tanke dock. Om man inte har blivit invald enligt personvalsgrejen, borde man väl knappast kunna sitta kvar som politisk vilde om man inte längre representerar det parti vars mandat man sitter på? Det är ju att typ att kidnappa partiets platser och gå emot det demokratiska valet.

En väldigt vanlig tisdag

Det var en dag som rullade på sådär exakt som vardagar gör. En ingenting-speciellt-dag som liksom bara var. Saker gjordes, möten möttes och en lunch åts och sen när klockan slog kvart i fem packade jag ihop. Vägen hem och duggregn gjorde vindrutan alldeles glittig av duggdroppar och mötande bilars ljus. På ett inte bra sätt. Jag gillar inte regn och mörkerkörning. Det är … irriterande.

Många suckar blir det

Dagen började helt okej hemma. Upp, dusch, liten frukost och sen iväg. Efter det gick det bara utför. Jag kom iväg tio minuter tidigare vilket gjorde att jag kom till Linkeboda som vanligt eftersom trafiken tydligen går i cykler och jag hamnade precis när trafiken och köerna in var som längst (suck ett).

Sen prickade jag in varenda rödljus hela vägen fram till parkeringshuset (suck två).

När jag skulle in i parkeringshuset vägrade bommen åka upp. Jag backade ut och försökte igen. Men nej. Backade ut igen och bommen stannade fortfarande nere. Då svängde jag runt och fick ta andra entrén in (suck tre).

När jag sen kom till kontoret fungerade inte entrédörren som jag brukar ta. ”Uppdaterar” stod det bara i appen som jag använder för att låsa upp. Efter ett par minuter gav jag upp och gick runt till den andra entrén (suck fyra).

Väl på plats vid mitt skrivbord så låg internetuppkopplingen nere i hela huset. Jag är väldigt beroende av uppkoppling när jag jobbar och fick köra via mobilen istället. Det funkar, men jag tappade kontakten lite för ofta för att det skulle vara smidigt (suck fem). Det kom igång vid två igen.

Sen flöt faktiskt en del av dagen på helt okej även om det kanske var årets gråaste dag ute. Lunchen åts och det jobbades med saker och sen vid halv fem gick jag genom regn (suck sex) – till bilen för att åka hem. Efter E4:an, när jag svängt av, kröp resten av hemresan på som i slow motion. En lång karavan, där de som låg först bromsade både för möten och fartkameror – trots redan laglig hastighet (suck sju).

Nu kväll.

Väldigt obehagligt novemberväder

Fy f-n vilken oskön dag där ute. Gråare än grått och efter förmiddagens lilla fika nere på kaféet tog jag mig en promenad längs strandpromenaden. Trots tjocka vinterjackan var det ingen behaglig upplevelse. När det dessutom började duggregna isande kalla små droppar på kinderna vände jag hem igen.
 

Väldigt obehagligt novemberväder
Gräset längs strandpromenaden är som små miniskulpturer av inkapslade strån i is.
 

Nu blir det ett varv i tvättstugan och resten av dagen blir mest en skön inomhussöndag, utan något speciellt planerat. Den största frågan i min lilla värld just nu är vad jag ska äta till lunch.

Man behöver sina vilodagar

Sovmorgon var precis vad jag behövde. Frukosten åts och sen gick jag och la mig en stund till. Bara för att. Kaffe blev det såklart nere på fiket och sen en sväng till grannbyn för att se om det fanns solcellsljus till min utelykta. Det hittade jag inte.

Sen hem och där satte jag upp en ljusslinga (och grönt glitter) på mitt köks­fönster­räcke. Så att det ska glittra fint där sen när det är mörkt ute. Lunch blev det också och efter det satte jag mig och spelade lite TV-spel en stund. För det är kul … vid tillfällen.