Växlande regnighet

Idag har jag försökt att gå ut och gå två gånger. Båda gångerna började det regna, så jag vände och gick hem. När jag sen såg väderprognosen för den närmaste veckan kände jag mig lätt uppgiven och satte igång att leta flygbiljetter söderut, men det gör nog alla andra också, så jag surade mest över att jag inte kunde hitta några vettiga alternativ. De ”billiga” biljetterna har orimliga restider (typ 17 timmar för att åka till södra europa) eller de med vettig restid har orimliga priser.

Äh, det får väl bli något annat … vi får se … sen.

Go’morgon semestern!

Det är ju väldigt trevligt att inte behöva vakna av morgonlarmet. Nu vaknade jag i och för sig ungefär som vanligt i alla fall, men det var ju bara att vända sig om och somna om. Så jag låg kvar, sov och slumrade i sängen ända till elva. Bara för att jag kunde och för att det är semesterns första dag och jag har inga planer alls för hur den kommer att bli.

När vädret suger babianröv

Det var en väldigt skön sovmorgon, sen upp till en kaffe med Stenis nere på kaféet. Efter det gick jag ett varv. Som man gör. Ute på piren blåste det nästan som full storm, så jag vände och gick längs sjön tillbaka hem till lugnet.

Det här jäkla vädret gör f-n ingen glad (inte mig i alla fall). Nästa vecka ska det tydligen fortsätta på samma sätt med tråkväder. Så pass att jag sitter och funderar på om jag ska dra iväg någonstans. Än så länge kollar jag bara runt lite och det finns egentligen inga planer eftersom jag inte har någon brådska med någonting. För det är semester och då kan man ju bara chilla lite.

Istället för fest: Regn!

Jag gick ut en liten sväng. I ösregn. I regnrock och paraply. Både för att sträcka på benen och för att se om det var något liv på stan trots vädret. På uteserveringarna satt lite folk under baldakinerna, men stadsfestens område var öde som en blöt öken. Sen mullrade åskan in och jag gick hem igen (med genomblöta skor och strumpor) och kommer nu att sjunka ner i soffan med en film.

Om jag hittar någon som lockar.

Det planlösa livet av lättja

Den lördagsköna morgonen av att sova länge, frukosta långsamt för att sen krypa tillbaka till sängen för att slumra en liten stund till. Det är en bra start på dagen. Efter det upp till dusch och kläder för en dag.

Det blev en kaffe med Daniel nere på fiket. Först ute, men det var oskönt, så vi gick in och satte oss. Solen tittade fram en kort stund och det blev skönt och vi gick ner mot hamnen och i den lilla staden pågår ”Sommarknäppen” och det är folk överallt.

Hamnkontoret passerades och där satt bland annat Micke, så vi stannade och snackade en stund. Framför slottet stod någon och lajvade riddare och det såg festligt ut. Små droppar av vatten trillade ner från himlen och jag gick hem och fixade mig lite pytt i panna med stekt ägg till lunch och nu ska jag nog ta mig en tupplur.

Ding ding, där ringde semesterklockan in!

Efter arbetsveckans sista dag ringde semesterklockan och nu ska jag vara ledig i 31 långa och förhoppningsvis sköna dagar. Det var en halvlugn dag hemma i köket. Jag gjorde en illustration, ”knöt ihop säcken” och skrev ett kort statusmeddelande i Teams om att jag kommer att vara borta. Alldeles nyss (vid tre-snåret) flexade jag ut, stängde ner datorn och packade undan allt som har med jobbet att göra.

Nu jäklar, hej då jobb och hej semester!

En dag kvar, det närmar sig!

Näst sista arbetsdagen innan semestern. Sa jag förresten att jag längtar till min efter­längtade sommarledighet? Om det nu blir sommar igen, för den här veckan har nästan känts som höst. Regn, rusk och tråk. Igår kväll var jag till och med tvungen att tända lamporna hemma för att det var så grått och tråkigt.

På kontoret råder ett väldigt lugn. Vi är bara några få som jobbar på plats. Tre av oss gick ut och svullade burgare som en slags avslutningslunch innan semestern eftersom ingen av oss är på plats i morgon. Sen fortsatte eftermiddagen med … saker som gjordes. Strax innan fem så packade jag ihop mina grejer och åkte genom det regniga slättlandskapet hem till min stad och kväll.

Onsdag och två dagar kvar
(Nobody gives a fuck)

Ännu en dag avbockad och den gick den med. Ännu lite närmare semestern och det var saker som gjordes, möten som möttes, en örtbakad Lax-lunch som åts ute på torget med Kattis och det var en eftermiddag som gick snabbt eftersom jag satt hårt fokuserad med en framtidsgrej som jag egentligen ska titta på efter semestern (men jag fick lite feeling och ville testa en grej). Sen packade jag ihop och åkte hemåt och på vägen blev det ännu ett stopp för att tanka innan jag fortsatte hem till min lilla stad.

Idag är det Childish Gambino som spelas högt i högtalarna. Låten heter ”Lithonia” och kommer från hans kommande album och soundtrack till hans film ”Bando Stone & The New World”. Filmens trailer ser onekligen intressant ut och den kan du se här.

 

Hej tisdag, tre dagar kvar nu

Nedräkningen fortsätter. Fast idag med en lätt huvudvärk som vägrade släppa trots den lilla tabletten. Är det åska? Är det jag? Men jobbet jobbades som vanligt inne på kontoret och en plocksallad från matbutiken bredvid blev det till lunch och sen när dagen tog slut åkte jag hem. Precis som jag brukar göra.

Hej måndag, fyra dagar kvar nu

Det är nedräkning. Sista arbetsveckan innan semestern kickar in på fredag eftermiddag och jag längtar. Det börjar tunna ut på kontoret nu när folk börjat försvinna iväg på sina semestrar, men annars var jobbet väldigt mycket som vanligt och vi diskuterade saker som görs. Sen åts det lunch (nudlar från det japanska stället) innan eftermiddagen fortsatte med skisser och möte.

Sen åker jag hemåt och blir orimligt irriterad på karavanen av bilar som dyker upp på vägen. Sju stycken bakom en traktor och trots att det är mer än fritt fram för dem att köra om är det ingen som gör det. Så jag trycker gasen i botten, tutar och kör om hela karavanen.

Sen kommer jag hem till lugnet.