Telefon och väntan

Klockan var väl nio när telefonen ringde och jag låg och halvslumrade, tittade upp i taket och blundade om vart annat. Visste inte riktigt om jag var vaken eller ej – och egentligen var jag nog inte det. Men när jag svarade och personen i andra änden frågade ”Väckte jag dig?” så blev det naturliga svaret ”Nej” trots att det egentligen visst var precis det han gjorde.

En och en halv timma senare har jag ätit frukost, duschat och gjort mig i ordning. Nu är det en halvtimma kvar tills det är dags för en fika och jag blir lite rastlös av väntan.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , ,

0 kommentarer

  1. Svara
    Maria Roth lör 3 maj 2008, 10:47

    Jag fattar inte varför man gör sådär egentligen. Svarar ”nej” trots att man egentligen blivit väckt eller störd eller vad det nu kan tänkas vara. Knasigt är det i alla fall 🙂

    Trevlig blogg förresten!

Skriv en kommentar eller berätta något kul – då blir jag glad!


Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.