Du sökte efter: reservoarpenna

Saker man gör en påsksöndag:
Rengör en reservoarpenna

Saker man gör en blåsig påsksöndag: Tvättar och ser till att ens finaste och bästa penna håller sig i gott skick och fylls på med nytt fräscht bläck. Som en liten vårstädning skulle man kunna säga.

Om jag är en penn-nörd?

Ja, det kan väl knappast undgått någon.

 

För den som undrar är det en Sailor Pro Gear Imperial Black.

En tisdag och en reservoarpenna

Det är något med tisdagar som gör att de är … lite småtråkiga. Backlashen från helgen slår till och allt känns som att det är småsegt. Eller också är det paltkoman från lunchen som hänger kvar lite för länge. Men solen skiner och det tycker jag är fantastiskt trevligt.

Jag roar mig med min nya penna. Den är härlig.

Läs andra bloggar om , , , , , ,

Det där med saker man vill ha
(som t.ex en reservoarpenna)

Det är egentligen bortom knäppt att jag ”råkade” köpa den där fina pennan som jag har suktat efter i flera år. Men ha-begäret la sig liksom aldrig och ibland kan man ju unna sig lite onödiga saker. Som till exempel en mattsvart reservoarpenna av högsta kvalitet där alla gulddetaljer är svärtade.

Den är otroligt snygg.

Och onödig är den ju egentligen inte eftersom jag gillar att använda penna och gör det så ofta jag kan. Dessutom, om jag sköter den ordentligt kommer den förmodligen hålla resten av livet.

Vårstädning av reservoarpennan

Det blev en vårstädning av den lille pennan och då blir den som ny. Ljummet vatten för att spola bort intorkat gammal bläck och sen in med nytt och fräscht … och den här gången är jag är så nördig att jag blandar min egen nyans (sepia med lite extra rött i).

Sen skriver jag fint igen.

Läs andra bloggar om , , , , , ,

Ännu en reservoarpenna

Reservoarpenna

Idag använder jag mig av den här skönheten. En Pelikan Souverän. Den är skön att skriva med, men spetsen är egentligen lite för bred för min smak. Nörd kan man också kalla mig.

Läs andra bloggar om , , , , , , ,

En reservoarpenna är inte bara en penna.

Min faiblesse för reservoarpennor får mig att vilja få andra att skaffa sig och använda sådana. En penna är inte bara en penna och tar man pennor på allvar väljer man helt enkelt en reservoarpenna.

Allting blir helt enkelt lite bättre med en reservoarpenna. För det första är de vackra och hållbara. Sköter du den rätt, kan den hålla en livstid. För det andra är en reservoarpenna individuell – den anpassar sig efter dig (och därför lånar man aldrig ut sin penna) och dessutom får du snyggare handstil (nåja). För det tredje är alla andra pennor skräp i jämförelse.

Själv har jag tolv stycken. Allt från billiga med halvtaskig stålspets till kanske inte fullt så billiga i toppkvalitet med sköna guldspetsar … och jag älskar dem allihop. Nästan i alla fall. Några av dem är självklart favoriter och en del andra samlar damm.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , ,

Reservoarpenna

Nackdelen med en reservoarpenna är att bläcket har en tendens att ta slut ibland … och då fyller man på med nytt. Det är nog också den enda nackdelen. Fördelarna överväger alltså med typ 100-1. Fast mest är de bara fantastiska till mitt kluddrande i lilla boken och oslagbara i sin skrivabilitet.

Och på tal om det är det väldigt många som hittar hit just på grund av mitt tjat om reservoarpennor. Det är kul tycker jag.

Läs andra bloggar om , , , , , ,

Reservoarpenna

Eftersom jag har skrivit om reservoarpennor då och då, så poppar min blogg tydligen upp bland folk som letar efter just sådana pennor via sökmotorerna. Så jag tänkte att jag skulle vara så snäll att jag samlar alla reservoarspennsinlägg på ett ställe … vilket är enkelt om man använder sökfunktionen eller helt enkelt klickar här.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , ,

Reservoarpenna, igen.

Jag har ju en liten faiblesse för bra pennor och har länge varit (är) på jakt efter ”den perfekta pennan”. Det kan faktiskt vara så att jag hittade den till slut. I alla fall tills jag hittar nästa. Igår använde jag nämligen min gamla reservoarpenna. Den som förut var min favorit och som jag hyllade som bekväm, lättskriven och snygg till en bra peng. Men det gick inte så bra … den var hemsk att skriva med. Klumpig, svårskriven och utan vidare bra flow i stiftet mot papperet. Ser bra ut gör den fortfarande, men den går f-n i mig inte använda längre. Den kändes hemsk helt enkelt. Det är den andra pennan, den nya, som sprungit om och förbi. Den är nämligen alldeles wunderschön att använda och i jämförelse med den gamla alldeles perfekt. Så, det är den som jag nu rekommenderar istället. Jag tar tillbaka det jag skrev om den gamla pennan.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Reservoarpennan är äntligen här!

När jag kom hem från jobbet låg det en lapp i brevlådan att jag skulle hämta ett paket hos posten. Så glad i hågen och med tindrande ögon åkte jag och hämtade det. Det var en liten låda, med stötdämpande fluff, som innehöll en annan låda.

Och där var den. Äntligen. Reservoarpennan som jag beställde för evigheter sedan har nu äntligen kommit hem till mig, hela vägen från Japan. Svart, blank och med rhodiumpläterade detaljer. Den är fin.

Spetsen är extra fin (som i att det blir tunna fina streck när man använder den) och kanske var det därför det tog så lång tid att få den. Mitt första intryck: I love! Reservoarpennan är skön, behaglig och har ett bra ”flow” över papperet (här i en liten Moleskine). Kan det här till och med vara den pennan som jag har sökt efter?

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,