Arkiv för juni 2007
Plagierar Alex Schulman mina gamla grejer?
Min bror är en rolig prick. Han ringde mig nyss och berättade att han tyckte att Alex Schulman plankar mig … för om man har följt mig i min gamla dagbok (som jag så länge och så envist kallade det) som sen blev en blogg så tyckte han (min bror alltså) att man kunde se mina gamla grejer i Schulmans inlägg. Sen säger min bror att han har skrivit om den där Pernilla Wahlgren som jag nämnde härom veckan … men det beror nog snarare på att hon var med i Allsång på Skansen igår.
Andra bloggar om: Alex Schulman
Aaaaaaaargh!!! (repris igen)
Idag skulle jag behövt den där bazookan som jag vill ha fastmonterad på bilen. Jävla söndagsbilist. Jävla idiot. Står det 90 på skylten kan du väl hålla dig där omkring. Du behöver inte ligga under 70. Du behöver inte bromsa så fort du får möte. Du behöver inte blockera vägen så att det knappt går att köra om. Du behöver inte vara ute på vägen med din fula jävla bil överhuvud taget. Inte nog med det, jag har ont i huvudet också.
Tröttsam trötthet
Idag är jag verkligen jättetrött. Två koppar kaffe på morgonen har hittills inte hjälpt mig att vakna till liv. Som vanligt skyller jag på vädret.
Bloggportalens statistik?
Jag förstår mig inte på Bloggportalens statistikfunktion. Den svänger ganska rejält fram och tillbaka. Tittar jag på min egen statistik har jag runt 2–300 besökare om dagen på bloggen, men enligt bloggportalen har jag i detta nu haft 465 besökare den senaste veckan. En ganska stor skillnad, är det någon som kan förklara?
Dagens kliande nervryckning.
Videotemat har vi sett förut och bättre, men det är en fin liten melodi;
Chemical Brothers ”Do it again”.
Små notiser om lite blandade smågrejer.
JT Leroy-bluffen som jag skrev om i februari förra året har nu tydligen fått sitt efterspel. Laura Albert som skrev böckerna som låtsaspersonen ”JT Leroy” har nu blivit dömd för bedrägeri.
Efter att ha varit sugen på en Burgarkungs-hamburgare i ett par veckors tid slog jag i dag till och åt ett Whopper-meal till lunch. Efteråt kände jag mig äcklig.
På fredag släpps iPhone i USA. Hysteri väntas. Någon slags hysteri drabbar nästan mig också som måste vänta i typ ett halvår eller något sånt på att få köpa mitt exemplar.
Paris är ute ur fängelset. Kunde hon inte ha stannat där ett tag till så att man slapp att se hennes nuna vart man än tittar.
Jag kopplade in högtalarna i datorn på jobbet och tvingade alla att lyssna på Chris Moyles i morse. Det är den absolut bästa morgonshowen på radio och slår alla de svenska morgonprogrammen både på käften och med hästlängder!
Dagsblaskorna har höjt priset till tio spänn … ja ja, folk är ju tydligen villiga att betala för skiten.
Sjögräsvatten
Ända sedan den där om-installationen av värme och rör, som gjordes i mitt hus i våras, så är det något konstigt med vattnet hemma hos mig. Det har en svag doft av … sjögräs … och det är inte helt angenämt.
Det borde vara en icke-fråga.
Heja Diana Schwarcz som skrev en insändare till SvD om vem som står för notan efter fotbollshuliganernas framfart. Det skapade tydligen en debatt bland tidningens läsare.
Men är inte det här en icke-fråga egentligen? Om det nu är huliganerna som svinar och förstör, så är det väl egentligen självklart att de också ska få betala för det? För om de själva får stå för kostnaderna, så svider det rejält i deras plånböcker. Det borde få dem att tänka både en och två gånger innan de gör om det igen och då kanske de slutar upp med de där dumheterna.
Jag är inte fattig, jag är miljömedveten!
Jag fick göra det själv. Tove skulle först ha tagit min säck och påse med tomflaskor. Men när det kom till kritan så ville hon inte och då tänkte jag först kasta dem … men så kan man ju inte göra, mitt miljömedvetna jag sa nej till det … så jag packade in skiten i bilen (miljömedveten som jag är) och åkte till butiken.
Konstig tanke dyker upp. Jag måste verkligen sluta att samla på hög och ta det regelbundet så jag slipper stå där och skämmas. Tänk om någon ser mig, de kan ju få för sig att jag inte har några pengar!
Så jag stod där vid maskinen, matade flaska efter flaska och till slut, 15 minuter och 150 halvlitersvattenflaskor senare, hade jag pantat alltihop.
Det är ju f-n att minnet inte räcker till ibland.
Jag såg det i morse och på lunchen ringde Oscar och varnade mig. Men sen, på vägen hem, av gammal vana, åkte jag ut på motorvägen. Det skulle jag inte ha gjort. Verkligen inte … och precis efter den sista chansen att ta en annan väg så kom jag på det … Helvete! Skit också. F-n. Ett par minuter senare blev det stopp. Bilkö. Lång bilkö. E4:an söderut stod periodvis helt still. Ett vägarbete blockerade och vägen hem som i vanliga fall tar ungefär 35 minuter, tog i dag en timma och tjugo minuter.