Arkiv för november 2010
Fars dag (i förskott)
Vi firade fars dag idag istället. Mor och far fick bjuda på lunch och jag och min ena bror kom dit och åt upp den. För det är väl så man gör när man firar far på hans dag (om än en dag för tidigt) … och just det … så fick han ju en liten present också.
Dröm eller verklighet?
Bild från filmens sajt.
Ungefär hundra år efter alla andra har jag nu sett Inception och jag gillade den. Den var riktigt bra till och med. Trots att jag hade höga förväntningar. Men en smart, snygg och spännande film funkar ju alltid. Typ.
En sur eftermiddag på jobbet
Jag vill inte vara arg. Jag vill ju vara glad. Men när jag känner mig stressad blir jag sur. Sen surar jag för att jag är sur. Det är den onda spiralen. Jag fnyser åt mina stackars kollegor så att de också förlorar humöret. Sen lugnar allt ner sig litegrann. Och jag också.
Då känns det bättre.
Tills min kollegas flickvän råkar dra ur kontakten till min dator så allt slocknar och dör. Och hade jag inte precis råkat spara och allt som jag suttit med de senaste timmarna inte råkat finnas kvar … ja, då vet jag faktiskt inte riktigt vad som hade hänt. Men troligen hade jag lagt mig ner på golvet och gråtit.
Hej!
Om man såg Dalai Lama rida in på en Lama, skulle man kunna säga ”Kolla, där kommer en Lama på en Lama. Sen kunde man fnissa litegrann.
Puh!
Jag lämnade jobbet tidigt idag. För att åka hem innan det blev mörkt. Och det var faktiskt lite av en pärs. Men, eftersom jag körde lika långsamt som sniglarna jag brukar reta mig på gick det bra. E4:an var väl ganska okej så länge man tog det lugnt och försiktigt. Landsvägen däremot … pust! Jag tror jag höll en snitthastighet runt 50 km/h samtidigt som jag lyssnade på radions smatterband av trafikvarningar. Snön hade blivit packad och bildat istäcken över asfalten och här och där var det drivor som blåsts upp på vägen. Idag var det helt enkelt lite lätt obehagligt att köra hem.
Fast ibland var jag så tuff att jag nog nästan var uppe i 60 km/h.
Läs andra bloggar om snö, snöoväder, bilkörning, mörkt, E4, landsväg, hastighet, drivor, is, halt, halka, asfalt, obehagligt, tuff
Kör försiktigt!
Det skulle bli snöoväder sa de och hemma i byn märkte jag inte av det mer än att det blåste lite mer än vanligt. Så jag tog min bil och körde iväg till jobbet, precis som jag brukar (med sommardäcken fortfarande på eftersom jag inte får mina vinterdäck förrän onsdag-torsdag, eller något sånt). Det gick jättebra. Inga problem alls. Tills jag närmade mig jobbet. Med ungefär en mil kvar började vinden därute på slätten piska på ganska rejält och snön dök upp. Nu var det inte så lugnt längre utan jag började känna mig lite mer spänd. Så jag släppte på gasen och sänkte hastigheten.
Nästan framme tänkte jag ”Gött, det här var ju inga problem” och det var det inte förrän jag skulle stanna i en rondell. Istället för att sakta in och stanna när jag tryckte på bromsen fortsatte jag bara rakt fram. Hjärtat dunkade snabbare och paniken började bubbla lite lätt. Speciellt eftersom en stor vit van närmade sig. Med hjärtat i halsgropen gasade jag på lite försiktigt och istället för att krocka, hinna före … och det fungerade, som tur var. Sen var det bara att låtsas som ingenting och ignorera det arga tutandet från vanen.
Frågan är nu istället om jag kommer kunna ta mig hem idag.
Läs andra bloggar om snö, oväder, blåst, bil, bilkörning, halt, halka, sommardäck, vinterdäck, jobb, rondell, krocka, tuta, van, hem
När helvetet fryser till is
Om det nu mot all förmodan (hej då sunt förnuft och logik) skulle finnas ett Helvete och jag skulle hamna där när jag dör (vilket i det fallet skulle vara högst troligt) så kommer det garanterat att vara isande kallt och mitt straff kommer att vara att tvingas frysa för all tid och evighet.
Det har varit lite så idag faktiskt. Mitt eget lilla personliga helvete (nåja, jag kanske överdriver lite nu), men jag har gått omkring och varit sådär irriterande småfrusen hela dagen och jag hatar det. När jag satte mig i bilen för att åka hem skakade jag och hackade tänder av frusenheten. Trots min stora tjocka vinterjacka.
Kyla är inte min grej. Inte alls. Har aldrig varit och kommer aldrig att bli.