Arkiv för februari 2017
Gryning över östgötaslätten
Jag åkte till jobbet som vanligt och det var en sån där fin morgon idag igen. Klar, krispig luft och en himmel som långsamt blev ljusare. Ungefär samtidigt som jag svängde av från motorvägen och in mot jobbet så tittade solen över horisonten och bländade mig. Det kändes skönt.
Det är så himla trevligt med solsken.
Läs andra bloggar om jobba, pendla, morgon, gryning, soluppgång
Morgonpendling med morgonljus
och stolpar, del 35
Morgonen kändes nästan trevlig. För ljusets skull. Att det faktiskt fanns där. Morgontröttheten hängde kvar, men en klar himmel gjorde att ljuset liksom värmde mig inombords även om solen inte hunnit upp över horisonten.
Stolparna hamnade återigen på bild. För 35:e gången.
Måndag hela dagen
(och så väldigt mycket)
Sömnen lämnade mig alldeles fel. På det mest irriterande sättet. Igen. Vid halv tre vaknade jag och kunde inte riktigt somna om. Det blev fyra timmars vridande, vändande och ibland halvslumrande. Så jag känner mig hängig idag och jag vet inte om det är för att jag är trött eller om jag faktiskt håller på att bli krasslig.
Oavsett vilket så gillar jag det inte.
Kaffe och en kaka på konditori
(Natursöndag)
Söndag och jag tänker att sängen, hur skön den än är, kan lämnas. Jag stannar bilen och dricker kaffe, äter en chokladbiskvi och sen ser jag natur. Men naturen ligger ganska mycket i träda under kyla och ett väldigt tunt lager snö.
Jag längtar vår och åker hem.
Läs andra bloggar om söndag, kaffe, chokladbiskvi, natur, vår, längtan
Oh my gosh. Oh my gosh.
Easy easy!
Oh my gosh. Idag är det suggestivt och drömskt när lördagens lilla favorit låter i lurarna. Den coola videon är regisserad av Romain Gavras, låten heter ”Gosh” och kommer från Jamie xx:s album ”In colour” från 2015. Utan videon är dock låten inte lika bra. Det är samspelet som gör hela grejen.
En intressant bakom-kulisserna-film kan du se om du klickar här.
Någonstans i vintersverige
En annan plats, någon annanstans. Men vart jag än hamnar drar jag mig mot vattnet, även om det som idag är fruset och kallt. Det är lugnande med vyer över vatten.
Det är äntligen fredag
(och jag gillar det)
En intensiv arbetsvecka med mycket att göra och så helt plötsligt har det blivit fredag igen och det känns trevligt. Fredagar är trevliga dagar.
Läs andra bloggar om fredag, arbetsvecka, helg och reservoarpenna
Tankar om tid och andra saker
Om jag tror att jag håller på att tappa förståndet så måste det ju betyda att jag inte gör det eftersom jag förstår att jag håller på att tappa det. Eller är tron på att jag tror att jag förstår ett tecken på det motsatta?
Eller?
För övrigt är det torsdag och jag är inte alls på humör.
Läs andra bloggar om förstånd, mental hälsa, galen, torsdag, dåligt humör
Onsdag och en halv+ arbetsvecka
Jag är seg i min lilla hjärna och den är som mos för tillfället. Skisser på skisser på skisser, sidor i massor, för desktop och mobilt och så en mapp full med information om hur, vad och såhär. En del blev godkända idag (tror jag) och går nu till en av utvecklarna för att byggas. Det ska bli kul att se hur det blir när det blir klart. Samtidigt har jag gjort andra skisser på andra saker. Många olika alltså och det blir … lätt förvirrande.
Läs andra bloggar om onsdag, webbutveckling, skiss, design, arbetsvecka
Polarpriset 2017 – Goddag yxskaft!
Så jag såg att Sting får Polarpriset. Jag tycker att det är skitkonstigt. Ungefär som när man läser den märkliga motiveringen – ett ordbajseri om ingenting och som inte handlar något speciellt om hans musik. Jag trodde att Polarpriset försökte sig på att bli som ett Nobelpris för musik. Ha! Men uppenbarligen inte.
”Som barn gav sig hans tankar och drömmar ut på lika långa resor som stadens fartyg”
Utdrag från motiveringen, som kan läsas här.
Jag har inget emot Sting. Jag tycker till och med att några av hans (och The Police) låtar är ganska bra. Men om Polarpriset på något sätt ska premiera innovatörerna och inspiratörerna. Då tycker jag att de är ute och cyklar. För där är inte och har Sting aldrig varit.
Den andre pristagaren – jazzmusikern Wayne Shorter – är jag däremot inte speciellt bekant med och kan därför inte yttra mig om.
Bild av Eric Ryan Anderson, hämtad från Polar Music Prize. Läs andra bloggar om polarpriset, polar music prize, Sting, Wayne Shorter