Arkiv för februari 2020
Dagens låt som låter i mina hörlurar
Det är lördag och det är den franske elektroniske musikern Kevin Rodrigues som hälsar på här i bloggen med sitt alter ego Worakls och i mina lurar är det låten ”Nikki” från albumet ”Orchestra” från förra året som låter.
Det där att längta till en årstid
Jag gick en liten promenad och såg gula små minikrokusar i en gräsmatta och tänkte ”
En blå fredagskväll
Jag gick en omväg till affären, förbi sjön och ungefär då började solen och dagsljuset försvinna och det blåste inte (för ovanlighetens skull) och trots att det var isande kallt så var det lite trevligt ändå för det var så stilla och fint. Så jag sparade det tillfället i min kamera.
Det är fredag och solen skiner
Jag pratade med bilverkstaden idag. Om min bil. De arbetar med den för fullt och blir (förhoppningsvis) klara med den i mitten på nästa vecka. Hurra för det. Jag frågade ”Och då är den som ny igen?”. Verkstadsmannen svarade att det blir den.
Sen vid fyra-snåret på eftermiddagen sätter jag datorn i viloläge, plockar ihop mina grejer och säger ”Ha en trevlig helg” till mina kollegor. Sen går jag ner för trapporna, sätter mig i bilen och åker hem.
Kan vi flytta Sverige till varmare och skönare breddgrader?
Kylan fortsatte även idag. Det är inte att det är så speciellt kallt egentligen utan att kylan liksom kryper innanför skinnet och ända in i märgen. Och sen blir man liksom inte riktigt varm igen. De första minutrarna i bilen och lunchpromenaden var direkt obehagliga.
På kontoret rullade det på bra och tjock tröja inne gjorde det behagligt.
Jag börjar få en sån där skriande längtan efter vår. Förmodligen för att det varit novemberväder sedan oktober och de senaste dagarnas snö- och köldknäpp fick våren att plötsligt kännas avlägsen.
Kyla är verkligen inte min grej
Iskall dag. Ute blåser det is. Inne på kontoret var det kallt. När vi gick på lunch valde vi det närmaste stället för att det kändes så rått och kallt. När jag gick och handlade förut, efter att jag kommit hem från jobbet, frös jag ihäl litegrann.
Jag är en isbit!
Powerpoint, diskussioner och en väldigt långsam väg hem
Ugh. Jag sover alltid illa första natten borta. Lägg till också att mitt rum vätte ut mot busstationen, så jag hörde bussar som passerade och stannade halva natten innan jag till slut somnade. Sen upp till frukost och iväg till kontoret. Det var expertgruppsdag och det var presentationer och workshop där alla vi, i alla olika grupper, träffas och diskuterar och försöker hitta tankar och idéer om hur vi kan förbättra saker.
Sen framåt kvällen åker jag hem och det går bra … fram till Gränna då jag få sakta in och det går som i slow-motion på grund av snöyra, modd och vad som känns som väldigt halt. Så jag ligger och puttrar i 70-80 km/h på motorvägen och jag är inte bekväm. När jag sen svänger av och passerar Omberg går det ännu långsammare.
När jag senare bromsar in för ett rådjur som står och funderar på att korsa vägen vill bilen inte riktigt bromsa så mycket som jag, men det går bra och sen lättar det sista halvmilen och jag kommer hem. Trött av att ha suttit och spänt mig och krampaktigt hållt i ratten.
En måndag från morgon till kväll
Tidig måndagmorgon och iväg på motorvägen och ner till Växjö. För att besöka huvudkontor och ha möte med kollegor. Det är en dag i konferensrum för att förbereda morgondagen och sen blir det kväll. Då går jag och min danske kollega Lynge och äter mat. Lång dag gör mig seg, så jag går till mitt hotellrum och somnar.
Man tar det lugnt och äter en kaka
Söndagslunken, sådär som den är. Det är lite långsamt, slappt och skönt. Daniel och jag åkte till Väderstad och fikade. Kaffe och ett vaniljhjärta. Sen åkte vi hem till den lilla staden igen och söndagen rullade på.
Det där att hålla sig inne istället för ute i halv storm och regn
Jag vaknade halvtidigt, frukostade mig och gick och la mig igen. För så kan man göra när det är lördag. Sen gick jag upp på riktigt någon timma senare och det blev fika och vädret idag är direkt oskönt så jag håller mig nog inne resten av dagen.
Jag har köpt vindruvor.