Jag vet inte vad det är, men ibland känner jag bara en total hopplöshet. Som att jag faller ner i svarta hål och jag hatar folk och när jag går och handlar är de i vägen, trängs och blockerar gångarna och jag får nästan lust att gå Falling Down på dem, skrika att de ska skärpa sig och hålla fakking avstånd. Men istället morrar jag tyst för mig själv och skyndar hem. Sen går jag på en svettig promenad, men det hjälper inte hjärnan för jag är hungrig som en varg.

Sen kommer jag hem igen, äter och allt känns lite bättre.

Efter en lång och tråkig vår, med social distansering och en ovanligt lättjefull och frossande sommar, slog jag i morse nytt personligt och väldigt osmickrande rekord när jag vägde mig. Så nu är det tillbaka till vardag, tillbaka till rutiner och slut på frossandet. Tio kilo mer än normalt på lilla mig är tio kilo för mycket.

Jobbet rullade på och på kontoret var det skönt och svalt. Ungefär tvärtemot mot vad det var när jag kom hem och gick Tycklingerundan. Som fick mig att svettas som en liten gris. Fast det kanske är passande.

Det är lite segt idag eftersom det blev sent igår. Inatt. Men ett par timmar nere på Myntbacken var skönt. Solsken, en lätt bris och lite häng. Sen hem igen till söndag och lättja de luxe™

Det är sommar igen och det är underbart. Varmt, soligt och härligt. Det blev fika. Som vanligt. Sen en sväng till grannbyn för att köpa batteri till en klocka som stannat. Ett par jeans blev det också. Passade på eftersom två av mina gamla favoritjeans har gått sönder. Synd. För de var så jäkla sköna.

Sen hem till lunch.

Att börja med kortvecka efter semestern var ett bra val. Det liksom bara small till så blev det helg och mjukstart är trevligt. Värme också. Som f-n. Närmare 30° C och lite sådär halvkvavt. Kontoret är svalt och skönt, men jeans och tröja kändes inte helt rätt när jag gick till bilen … som stått i solen. Tack och lov för AC.

Här ovan är en bild från Motala när jag var där och fikade för ett tag sedan.

Sommaren kom i alla fall tillbaka med besked idag. Strålande solsken och riktigt varmt. Kanske sådär 28° C eller något sånt. Så efter hemkomst, inhandling av varor och det där som man gör på vardagar blev det en rask kvälls­promenad. Och trots att jag tog det lite sådär halvlugnt på grund av kvavt och varmt så blev jag aptrött och dyblöt av svett.

Semesterlättjan sätter tydligen sina spår.

Det var en fika nere på kaféet med strålande solsken och det var stekhett där mot vägen så vi bytte bord till svalt i skuggan. Sen blev det en sväng till hamnen och sen cyklade vi ut till golfbanan och käkade lunch. Sen cyklade vi hem igen.

I morgon ska jag försöka väcka hjärnan till liv och återgå till vardagen efter min ledighet. De första dagarna kommer säkert att vara lite svårstartade och sega eftersom jag vänt på dygnet en aning. Men annars ser jag fram emot att börja jobba och träffa mina kollegor igen.