För att inte fullständigt kollapsa av att jag har vänt på dygnet nu när jag haft semester valde jag att ställa klockan i morse. Klockan åtta ringde den och jag klev upp (nästan) direkt och käkade lite frukost.
När jag satt där bestämde jag mig för att åka på utflykt, så jag tvingade med mig Niklas och åkte till Söderköping där vi strosade runt, fikade, klättrade upp på Ramunderberget och kollade på utsikten, strosade lite till och käkade en dålig lunch som inte alls var kul. Det där ”berömda” glasstället som finns där ignorerade vi totalt. Speciellt med tanke på att det var 100 meter kö för att ens få beställa.
Sen åkte vi hem till byn igen.
Andra bloggar om Söderköping, utflykt, Ramunderberget, utsikt, lunch
Vi stannade ju till på Kvarntorpshögen i måndags när jag och Niklas var i Örebro. På långt håll, när jag först såg de här figurerna, så trodde jag att det var riktiga människor som satt ner och kika på utsikten.
Andra bloggar om kvarntorpshögen, kumla, konst, Marc Broos, Var är konstverket
Det börjar med att man får gå igenom en ljudtunnel där kulstpruteskott smattrar hårt mot dig. Först fnissar jag till av överraskningen och sen tycker jag att det är direkt obehagligt. Den där obehagskänslan hänger sen kvar genom utställningen.
Oavsett vad man tycker om Marina Abramovićs konst, så väcker den i alla fall känslor. Att se vad hon gör, utsätter sig för och tillåter sig utsättas för i hennes performances, får en att fundera på hur människor fungerar.
Hennes performance ”Imponderabilia” från 1977 återskapas och gör att man måste passera två nakna personer för att fortsätta genom utställningen. De bara står där. Stirrandes in i varandras ögon. På en gång vackert, men obehagskänslan hänger kvar. De rör inte en min när folk passerar, flackar inte med blicken en sekund (samtidigt funderar jag på hur otroligt jobbigt det måste vara att stå där, timme efter timme).
Tankeväckande, spännande och intressant.
Den andra utställningen som också pågår på Louisiana i sommar är Academy of Tal R. Den är mer lekfull och … lite enklare att ta till sig. Stora färgsprakande målningar korsas med knasiga skulpturer, teckningar och allt däremellan. Det är mer konkret och känns lättsmält efter krocken med alla känslor runt Abramovićs verk.
…och så allt det där andra som också finns där i den där labyrinten av rum. Som alla de där Giacometti-figurerna till exempel. På bilden de venezianska kvinnorna.
Sen när jag har vandrat klart där i massa timmar, satte jag mig i bilen och åkte hem. Men väl hemma tänker jag att jag vill åka tillbaka och gå ett varv till.
Andra bloggar om Louisiana, Humlebæk, Louisiana Museum of Modern Art, roadtrip, konst, Marina Abramovićs, Academy of Tal R, Tal R, utställning, danmark
Jag, Anna och Li tog med oss lite vin och gick ner till småbåtshamnen och satt där och hade det trevligt. Sen kom det lite regn, så vi gick till Restaurang Marinan och satte oss. Där blev det smörstekt spättafilé med remouladsås och färskpotatis. Sen gick vi hem till Fia och Tobbe och satt där på deras uteplats ett par timmar.
Andra bloggar om Spättafilé, Ystad, restaurang, vin, vänner
Började dagen med en ordentlig och ganska svulstig hotellfrukost. Sen for jag iväg ut på landet och Kåseberga där jag promenerade uppför kullen och kollade in Ale stenar – den där skeppssättningen från yngre järnåldern som står där.
”Jaha”, tänkte jag när jag stod där och tittade på stenarna. Löjligt mycket folk var det också. Men utsikten var fin. Högt var det också. Sådär 32 meter stupande rakt ner i havet.
Inte bra för min höjdrädsla.
Men jag gick ner vid det minst branta stället. Halvvägs blev det läskigt och en kort stund var jag som paralyserad och kunde varken röra mig upp eller ner. Men till slut, panikslagen och genomsvett (av både skräck och värme) så stod jag till sist på den lilla grässlänten längst ner vid vattnet och kunde ta en bild.
Sen gick jag längs stranden till Kåseberga hamn, fikade en stund och kände mig lite duktig som inte dog av skräck när jag gick ner för stupet. Där och då fick jag också ett mess från Anna att hon kommit hem, så jag åkte tillbaka till Ystad och hem till henne.
Andra bloggar om Ale stenar, Ales stenar, Kåseberga, stup, brant, foto, bild, skräckslagen, promenad
Ystad som sagt. Egentligen hade jag tänkt att jag skulle åka till Ölands södra udde och kolla på ”Långe Jan”, fyren som heter som jag, fast tvärtom (eftersom jag inte är så lång). Men eftersom jag inte hittade något boende i närheten av fyren så blev det som det blev. Mina vänner som jag brukar hälsa på är tyvärr inte här – så det blev ju också knasigt. Men Ystad är en trevlig stad, så det gör inte så mycket och i morgon ska jag leka turist.
Andra bloggar om Öland, Ystad, Skåne, Solnedgång, vänner, turist, foto, bild
Vi åkte iväg på en kort liten utflykt till Polkagrisens hemstad. Vi fikade i kaffestugan uppe på Grännaberget (fin utsikt) och sen tog vi en liten stros nere i stan (där vi självklart passade på att köpa ett par polkagrisar).
Andra bloggar om polkagris, gränna, grännaberget, foto, bild
Jag och Niklas åkte upp till Örebro för att kolla in Open Art. Massor av konst på gator och torg. En hel del intressanta grejer, en del kul, en del tankeväckande och en del ganska tramsiga saker som mest gav mig ett tyst ”Mäh” och en axelryckning.
Open Art som koncept är spännande och jäkligt roligt att se och uppleva. I år är det sextiotal konstnärer som ställer ut runt 100 verk. Årets fokusländer är Japan och Colombia.
Även om jag tycker att 2017 års upplaga var spännande, så tycker jag att den förra (2015) var långt mer roligare och mer intressant. Min åsikt betyder dock inte så mycket, för konst ligger i betraktarens öga och årets upplaga är trots det mer än väl värt ett besök. Dessutom är Örebro en trevlig stad.
Utställningen pågår till den 10 september.
Andra bloggar om Open Art, Open Art Örebro, Open Art 2017, Örebro, utflykt, konst, kultur, konstbiennal, Open Art Biennal 2017
Jag funderar om jag ska hitta på någonting. Åka iväg någonstans. Göra någonting nu när jag ändå är ledig. På min karta över platser i Europa där jag varit är det t.ex ganska tomt runt Schweiz och östra Frankrike (och ja, de östra delarna väldigt mycket så). Men det känns lite för långt bort för tillfället. Känner inte riktigt för att åka genom Tyskland igen. Skottland lyser också med sin frånvaro och jag kan inte riktigt bestämma mig för vad jag vill se den här gången.
Några nya prickar, vart det än blir, borde jag kunna få dit i alla fall.
Jag, min ena bror, mor och far satte oss i bilen och åkte upp de 23 milen till min andra bror och hans familj och hälsade på över dagen. Vi åt lunch på Skottvångs Grufva, strosade runt lite och åkte sen hem till bror och fikade kakor och kaffe. När kvällen närmade sig åkte vi hem igen.
Andra bloggar om utflykt, bror, familj, mamma, pappa, Skottvångs Gruva, lunch