Min nivå på avslappnad och lathet har nu under ledigheten nått nya nivåer. Jag njuter verkligen av att inte göra något vettigt alls. Vågen visar rekordnivåer, men det skiter jag i för tillfället för jag är ledig hela den här veckan också och det är underbart.

Men jag gick ut och gick förut och det var ju skönt. Hyfsat stilla och bra temperatur, tråkigt nog började det regna när jag var ute på piren. Tanten som gick 100 meter bakom mig undrade nog vad jag höll på med när jag kröp omkring på alla fyra på bryggan för att få ner kameran i ett lägre perspektiv.

Sen på vägen hem så svängde jag förbi mataffären (som vanligt alltså) och köpte kyckling och grönsaker. Som jag wokade.

Det var fullmåne härom kvällen. Nu förbi och avtagande, men kvällen är klar och den lyser starkt däruppe på himlen. Avtagande i tredje kvarteret på väg mot halv innan den försvinner och börjar om med sina faser igen.

Jag tog en kvällspromenad. Klockan hade redan sprungit iväg senare än tänkt och solen försvunnit sen länge. Längs strandpromenaden en bensträckare och kameran i handen. Himlen över sjön var fin orange av ljus och klara stjärnor bakom stråk av moln. Sen hem igen.

Go’natt.

Månfasen heter ”första kvarteret” och den är halv och upplyst till 51%. Väldigt tydlig och fin på himlen. Tänk att det finns människor som har klampat omkring däruppe på den där gråa bollen.

När kvällen är sval och skön och man har varit lite lat så man tar sig en cykeltur och bombarderas av småknott som man cyklar igenom och förmodligen sväljer ett par ton av på vägen ut mot Tycklinge och precis när man passerar stranden därute så går solen långsamt ner bakom den snedseglade båten och precis då knäpper man en bild.

För det såg fint ut.

Det var en sommar för ett par år sedan och jag gick förbi några pojkar som spelade på ett torg. Det lät egentligen inte speciellt bra, men platsen och tillfället gjorde att det var ganska trevligt ändå.

 
Gatumusikanter i Lissabon. Det var sommaren 2019 och jag längtar efter att få åka någonstans igen.

Jag fick idag hem en fotobok jag beställt. En bok full med mina egna bilder från de fem senaste årens roadtrips, utflykter och småtrippar hit och dit. Min första. Jag har aldrig brytt mig om att fotoboka gamla bilder förut, men det är ju riktigt najs att bläddra och få flashbacks till spännande och roliga upplevelser och platser. Bilder (i alla fall mina) har annars en tendens att mest fastna på en hårddisk eller kanske här i den gamla bloggen.

Någonstans fanns det en tanke om att det var en ”naturlördag” och att jag skulle ta en sväng i skogen uppe på Omberg. Frisk luft och en skön långpromenad. Men vädret fick mig på andra tankar. Det blev en fika på fiket i Väderstad. Alltid gott och trevligt. Utanför fönstren fortsatte regnet regna och vid bordet bredvid satt ett äldre par, så jag knäppte en bild på dem.

Jag lägger bilden till min serie ”Människor jag ser”.

Gråheten idag är helt överväldigande. Det är som att befinna sig nästan som i en svartvit värld där all färg försvunnit. Det här är dagens utsikt över sjön. Fast det finns ingenting därute förutom en grå vägg. Och ja, det är en färgbild. Bilden är helt oredigerad, förutom att jag dragit ner den i storlek litegrann.