Spolarvätskan tog slut, mitt på motorvägen och det kändes irriterande att börja dagen så. Biltema hade som tur var öppet, så på väg till jobbet svängde jag in där och köpte två dunkar. Det mest irriterande är att det bara var några dagar sedan jag fyllde på med en full dunk … men vägen är löjligt skitig och spolarvätskan används mest hela tiden. Efter jobbet på torsdag blir det en rejäl biltvätt. Innan dess är det ingen idé.
Eftersom jag sitter i bilen över en timma varje dag tänkte jag ”den tiden kan man ju använda till något vettigt”. Tyska kan ju vara ett bra språk att kunna … så jag fixade en språkkurs (iTunes-länk) som jag brände ner på några skivor. Den första frasen jag fick lära mig var ”Das ist ein Lied”. Tre lektioner hann jag med nu på morgonen (varje lektion är 10–15 minuter) och de var så löjligt enkla att jag satt och skrattade för mig själv i bilen.
Idag fick jag gå upp tidigare än vanligt. Klockan sju var jag på bilverksta’n och en halvtimma senare åkte jag därifrån med nya vinterdäck ditsatta på bilen. Det är märkligt att varje gång jag bokar tid för att göra något liknande så får jag alltid den tidigaste tiden. Som om jag inte hade problem att gå upp på morgnarna i alla fall.
Det var ju oväder häromdagen. Det märkte jag knappt annat än att fönstren darrade lite. Snön som trillade ner är borta och jag är glad att jag slapp eländet. På tisdag ska jag till verksta’n och byta till vinterdäck på bilen, så nu kommer det säkert att bli en fin november. Drömma kan man ju i alla fall.
Det blev en snabb vända upp till Stockholm igår. Min bror köpte sig en bil och jag skjutsade honom dit. En kopp kaffe med Micke och Lina hann jag med och sen åkte jag hem igen.
Förresten så är det löjligt kostsamt att parkera i Stockholms innerstad. 58 minuter gick loss på 53 kronor.
De renoverar den södergående delen av E4:an. Den som jag åker varje dag när jag åker hem efter jobbet. Idag stod det helt still och det var fantastiskt tråkigt. Helt still. Det ena fältet var ju såklart avstängt för vägarbete. Det andra använde de som arbetsplats på något sätt. Man fick snällt vänta. Resan som i vanliga fall tar 35 minuter tog idag dubbelt så lång tid … och det hade nästan varit okej vilken dag som helst … men inte idag … inte dagen som jag slutade röka.
När jag åkte förbi arbetarna så fick jag lust att veva ner rutan och skrika fula ord.
Men det vågade jag inte.
Musikbiblioteket växer. I fredags fick jag 554 blandade låtar. Gammalt och nytt, högt och lågt (och nej, jag har inte ful-laddat dem. Jag fick dem, i present). 🙂
I går följde jag med Micke när han och Lina (som lägligt nog var i Prag) flyttade till Stockholm. Det är trist att de lämnar gamla fina sta’n, men det är ju i och för sig bara en extra orsak till att åka dit och hälsa på. Han hade lånat Daniels bil och behövde en kompis som körde hem den igen efteråt … och eftersom jag är så himla snäll så gjorde jag det.
– Godmorgon, sa polisen.
– Godmorgon, sa jag.
– Här var’e blåskontroll, körkortet tack, sa polisen.
Jag räckte över mitt körkort.
– Ta ett djupt andetag och blås, sa polisen.
Jag blåste som f-n och fick tillbaka mitt körkort.
– Tack, då kan du köra, kör försiktigt.
Idag, på väg till jobbet, så åkte jag som vanligt. Men ungefär halvvägs så passerade jag en bondgård och en doft av något jag aldrig vill uppleva igen kom smygande. När det var som värst fick jag nästan kväljningar. Det luktade ruttet, sur ägg-fis och död på samma gång.
Djävla bönder.
Jag är så förtjust i min nya fina bil. Me like a lot! Jag gillade lill-bilen också, men den här är väldigt mycket bättre.
Igår kväll såg jag ”Harry Potter & the Prisoner of Azkaban”. Ikväll ska jag fortsätta med ”Harry Potter & the Goblet of Fire”. Jag tycker att de är ganska underhållande.