Bil/trafik
En morgon som alla andra
Morgontrött som vanligt och efter en lång, varm dusch och allt det där andra som man gör på morgonen, så åkte jag iväg mot jobbet. Den första vägsträckan som jag åker till jobbet varje morgon verkar vara vägen som vägverket glömde. Det är snö överallt och det verkar vara väldigt oplogat.
Aaaaaaaargh!
Idag, på vägen till jobbet, hamnade jag i en karavan av bilar. Den rullade på 60 km/h. Vissa sträckor var vi nere i 50 km/h … på 90-stäckor!!! Jag blir galen.
Det eviga tjatet om idioter på vägarna
Usch. De där vägsniglarna är så vansinnigt irriterande. De jag tjatat om förut. Nu på morgonen när jag åkte till jobbet i godan ro, inte speciellt fort alls, fick jag bromsa hårt för att inte braka in i en snigel. På 90-sträckan ligger en bil och puttrar på i måttliga 60 km/timman. Jag gissar att personen i bilen trodde att det skulle vara halt eftersom temperaturen låg på nollan och det är ju bra att ta det lugnt … men oh-my-god … det var inte halt alls och nån jävla måtta får det väl ändå vara. De personer som ligger och snigelkör sådär långsamt utgör en trafikfara. Är de så rädda att köra bil i normal hastighet borde de inte köra bil alls.
Smuts
Spolarvätskan tog slut, mitt på motorvägen och det kändes irriterande att börja dagen så. Biltema hade som tur var öppet, så på väg till jobbet svängde jag in där och köpte två dunkar. Det mest irriterande är att det bara var några dagar sedan jag fyllde på med en full dunk … men vägen är löjligt skitig och spolarvätskan används mest hela tiden. Efter jobbet på torsdag blir det en rejäl biltvätt. Innan dess är det ingen idé.
Das ist ein Lied
Eftersom jag sitter i bilen över en timma varje dag tänkte jag ”den tiden kan man ju använda till något vettigt”. Tyska kan ju vara ett bra språk att kunna … så jag fixade en språkkurs (iTunes-länk) som jag brände ner på några skivor. Den första frasen jag fick lära mig var ”Das ist ein Lied”. Tre lektioner hann jag med nu på morgonen (varje lektion är 10–15 minuter) och de var så löjligt enkla att jag satt och skrattade för mig själv i bilen.
Uppe med tuppen
Idag fick jag gå upp tidigare än vanligt. Klockan sju var jag på bilverksta’n och en halvtimma senare åkte jag därifrån med nya vinterdäck ditsatta på bilen. Det är märkligt att varje gång jag bokar tid för att göra något liknande så får jag alltid den tidigaste tiden. Som om jag inte hade problem att gå upp på morgnarna i alla fall.
Dags för vinterballonger
Det var ju oväder häromdagen. Det märkte jag knappt annat än att fönstren darrade lite. Snön som trillade ner är borta och jag är glad att jag slapp eländet. På tisdag ska jag till verksta’n och byta till vinterdäck på bilen, så nu kommer det säkert att bli en fin november. Drömma kan man ju i alla fall.
Stockholm
Det blev en snabb vända upp till Stockholm igår. Min bror köpte sig en bil och jag skjutsade honom dit. En kopp kaffe med Micke och Lina hann jag med och sen åkte jag hem igen.
Förresten så är det löjligt kostsamt att parkera i Stockholms innerstad. 58 minuter gick loss på 53 kronor.
Ny asfalt
De renoverar den södergående delen av E4:an. Den som jag åker varje dag när jag åker hem efter jobbet. Idag stod det helt still och det var fantastiskt tråkigt. Helt still. Det ena fältet var ju såklart avstängt för vägarbete. Det andra använde de som arbetsplats på något sätt. Man fick snällt vänta. Resan som i vanliga fall tar 35 minuter tog idag dubbelt så lång tid … och det hade nästan varit okej vilken dag som helst … men inte idag … inte dagen som jag slutade röka.
När jag åkte förbi arbetarna så fick jag lust att veva ner rutan och skrika fula ord.
Men det vågade jag inte.
554 låtar och en flytt
Musikbiblioteket växer. I fredags fick jag 554 blandade låtar. Gammalt och nytt, högt och lågt (och nej, jag har inte ful-laddat dem. Jag fick dem, i present). 🙂
I går följde jag med Micke när han och Lina (som lägligt nog var i Prag) flyttade till Stockholm. Det är trist att de lämnar gamla fina sta’n, men det är ju i och för sig bara en extra orsak till att åka dit och hälsa på. Han hade lånat Daniels bil och behövde en kompis som körde hem den igen efteråt … och eftersom jag är så himla snäll så gjorde jag det.