Gårdagens kväll var seg, så jag somnade redan vid tio. Så i morse vaknade jag typ som vanligt. Vardagsvanligt. Så det blev frukost redan vid sju-snåret och sedan kröp jag ner i sängen igen. För skönt ju. Sen blev det fika på solig uteservering och stros efter.
Blå himmel känns bra!
Senare, efter en liten lunch, tog jag på mig skorna och cyklade hem till mor och far en liten stund. Bara för att säga hej. På vägen hem efteråt mötte jag Öhrman och då blev det en Aperol i solen på torget innan jag landade hemma igen.
Djup sömn. Skön sömn. Uppvaknandet däremot ville jag inte vara med på. Vardagsmorgnar har med åren kanske blivit lite … lättare att hantera. Men idag var det trögt. Sängen, som vanligt, lite för skön. Sen dusch, kläder och hemmajobbarfredag.
Lunch på lokal, med Stenkbert och ute är det gråare än grått. Med spridda stunder av regn. När maten var uppäten gick jag tillbaka till köksbordet för eftermiddagens sysslor.
Det blev en sitta-och-pilla-dag. Smågrejer. Gårdagens idé fick marineras och utvecklas lite till under dagen. Lunchen åts med min gamla kollega Gustav och sen tillbaka till fortsatt pillande och en paltkoma som gjorde mig seg (inget nytt där alltså). När dagen tog slut åkte jag hem till min stad och då plingade det till i telefonen att jag glömt mina hörlurar på kontoret. Jag antar att jag klarar mig till måndag när jag åker dit igen.
Så trillade gråväder in igen och jag tycker inte om det. Jag blir så trött av det. Fast inte lika trött som när jag i morse vid halv sex väcktes av den där jävla duvan som brukar sitta utanför mitt sovrumsfönster (jag antar i alla fall att det är samma som brukar hänga där).
Men dagen rullade ändå på, trots vädersegheten. En liten lunch blev det också – chilikryddad kycklingfilé med örtrostad potatis, stekt kål och grillad paprikakräm. Gott, men lite torrt (trots krämen). Ungefär när matkoman trillade över mig satte jag igång med eftermiddagens olika små göromål.
När klockan närmade sig halv fem kollapsade min hjärna av att ha suttit väldigt fokuserad sedan lunch, så jag packade ihop och åkte hem.
Hemmajobbarfredag igen. Bara för att (igen). Det är skönt att slippa pendlingen, framförallt på en fredag. Så att helgen kommer direkt sen när jag stänger ner jobbdatorn. Utanför fönstret började dagen med mullrande maskiner som jobbar med gården nedanför.
Alla dessa störande ljud som finns, när blev jag känslig för sånt?
Jag hade hoppats på lite solsken, men det verkar varken dagens eller helgens prognos tycka att vi ska få. Det ska blir regntråkigt. Som när jag gick ner till BM på lunch nyss. Lövbiff var länge sedan och smakade fin-fint. Efteråt dök den gamla matkoman upp. Hmm. Nåja, nu ska bara eftermiddagen förhoppningsvis rulla på bra innan jag packar ihop och tar helg.
Det ska bli skönt.
Det är hemmajobbarfredag. Bara för att. Jag sitter och fortsätter med mina små projekt. Lunch nere på puben och sen tillbaka. Ute är det riktigt gråruggigt, blåsigt och oskönt, så tjocktröjan och tofflorna är sköna att ha på sig där vid köksbordet. Jag vill dra ner till Portugal igen, det var mycket skönare där.
Snart är det helg, men först ska jag göra klart dagens jobb.
Lördag igen och en ny månad i och med oktober (!). Det är samma visa igen – vad hände med tiden och hur försvann september? Efter dagens lilla fika och stros drog jag ut på landet för en naturpromenad. Blåst ute på slätten gjorde att de små vilda djuren gömde sig. Jag som släpade med mig stora kameran bara för att.
Sen åkte jag hem till köket och gjorde lunch.
Jag kallar dagens bild ”glädjen i att åka till kontoret och äta lunch med kollegorna”. Synd bara att ingen var där (eller jo, vi var några få, men inte på lunchen). Det blev take-away. Annars är det där jag är. På kontoret. Jobbandes med grejer och saker. Möten är det också.
Jag sov. Sen vaknade jag. Lätt småseg efter gårdagskvällen. Frukost blev det. Dusch duschades. Sen en fika. Såklart. Det är ju helg och dagens ämne var såklart Ukraina. Sen stros i strålande solsken och hem där nyheterna följs.
Snart ska jag laga lunch.
Förmiddagen försvann i många små möten, lunchen lunchades och dagens omgång av Wordle runt matbordet var klurig (men jag klarade den på 5:e försöket) och den ena av de svenska varianterna var f-n omöjlig. Sen försvann eftermiddagen lika snabbt och efter det åkte jag hem genom ett regnigt landskap.