Isande vindar är inte jättesköna

Man tar på sig kläder för att gå den raska promenaden efter jobbet. Sen går man, börjar flåsa och får motvind som är direkt obehaglig på grund av kallt jävlar. Då huttrar man, vänder om och går åt andra hållet istället och svär lite över att man tog på sig alldeles för lite lite kläder för temperaturen.

Sen kommer man hem igen och det är sådär underbart skönt att komma in i värmen igen.

Det där när man drabbas av paltkoma

Det är kallt som f-n (egentligen är det ”bara” -2,6° C, men det känns lite sådär rått). Den lilla snön som ligger på marken gör att det är ljust och däruppe syns det en blå himmel mellan molnen. Det är väldigt najs. Idag blev det ärtsoppa och pannkakor till lunch och egentligen skulle jag nog vilja ”sova middag” en liten stund.

Men bilden här ovanför är från i måndags.

Quotes of the day

”I guess you could say I am a loner, but I feel more lonely in a crowded room with boring people than I feel on my own.”
Henry Rollins.
 


 
”She refused to be bored chiefly because she wasn’t boring”
Zelda Fitzgerald.

Kaffet bredvid och möten på Teams

Det var möten. Flera stycken. Det första började redan tidig morgon och direkt efter det ett nytt. Från det ena in i nästa. En del möten har en tendens att bli en aning … hmm. Tröttsamma. Så när ett av dem bara behövde halva sin utsatta tid blev jag nästan lite glad. Å andra sidan drog ett annat möte ut på tiden. Ett sånt där som kändes … lite omständligt helt enkelt.

Aj, mina ögon, det gör ont!

Härligt solsken idag! Det gjorde mig både glad och tårögd när jag gick ut på lunch. Tårarna kanske mest rann för att det var så otroligt ljust ute. Man är ju liksom inte så van vid det efter de senaste månadernas gråhet. Soltimmarna kan ju typ räknas på ena handen. Annars var dagen ganska mycket som vanligt. Det var jobb och det var en rask promenad efteråt.

Slask, blask och plask

Nähä, den fina vinterklädda lilla staden som bäddades in på morgonen och förmiddagen med all snö som föll växlade om till regn där någonstans på eftermiddagen och när det var dags för dagens efter-jobbet-promenad så var det mest sånt där grå sörja av slask, blask och plask när jag försökte stega mig fram på trottoarer och gator.

…och då kan man drömma sig tillbaka till en soligt skön sommarpark nere vid sjön.

Allt är som det brukar (och snö)

Måndagsmorgon och en ny arbetsvecka kickar igång hemma vid köksbordet. Trots att arbetsåret och veckan knappt ens har hunnit börja känner jag mig redan lite trött på att sitta där jag sitter. Efter hela förra våren och delar av hösten hemma känns det inte jättespännande.

På tal om något helt annat. Det snöar utanför fönstret. Allt blir lite ljusare och ljud dämpas. Det är ändå ganska mysigt (i och med att jag är inne). Stora flingor trillar ner. Temperaturen är på gränsen dock, typ på nollan, men med lite tur kanske snön ligger kvar en stund.

Behaglig lathet och återbesök i det långsamma förfallet

Det är söndag och det är lättja. Som vanligt. Jag hade tänkt att tvättstuga idag, men jag skiter i det. Det får bli en annan dag. Men en kaffe med Daniel på GK blev det. Sen hem till ingenting speciellt. För det är så söndagar ska vara – lugna och sköna.

Förresten. Igår åkte jag förbi det gamla rucklet igen. Så jag stannade bilen, klev ut på åkern och tog ett kort på det. Det har ju blivit lite av en följetong och dokumentation av det långsamma förfallet.