På söndagen är det dags för latheten (mer än vanligt)
Det är en skön latsöndag som vanligt – med strålande solsken. Om bara den där envetna och osköna vinden kunde lugna ner sig så hade det varit en härlig novemberdag.
Jag började dagen med en slängning av gammalt skräp i kylskåpet och tömning av tomglas ur ett skåp. Det cyklade jag sen bort med till återvinningssstationen. Det kändes till och med riktigt trevligt att cykla i solen … tills jag skulle hem igen och hade rejäl motvind.
Sen blev det en söndagsfika med Stenis och Frode med den lilla strosen efteråt, på en ganska ”frisk” strandpromenad längs sjön. Efter det handlade jag några saker i matbutiken innan jag gick hem till söndag och lunchade upp pulled pork-resterna från igår.
Nu ska jag diska.
Stormigt, men fint solsken
Efter sovmorgon där stormiga vindar väckte mig så blev det upp och dusch och allt det där. Sen gick jag ner till kaféet där jag mötte upp med Stenis. När kaffet var uppdrucket drog vi till grannbyn för att kolla på jeans. Men det var utplockat på både färg och modell, så det får bli en annan gång.
Sen hem till den lilla staden igen och jag passade på att tvättade bilen, åka och handla och just nu står det en pulled pork på spisen och puttrar och jag är jättehungrig.
Jag hoppas jag har fel och blir motbevisad (tror inte det kommer att ske), för herrejösses vilket jäkla haveri till administration den där trumpne orangemannen sätter ihop nu inför sitt kommande presidentskap. Det är f-n den ena dåren efter den andra som trillar in. Allt med Musk i släptåg. Det ska bli intressant när Trump och Musk blir osams (jag misstänker att det kanske inte kommer att dröja jättelänge). Det skulle också vara intressant att se om maga-sekten vaknade till liv och insåg vad det är för dårskap de har röstat på.
Den där grejen att vara lite snäv i tanken
Det där att woke i vissa kretsar blivit ett skällsord är f-n tröttsamt. De som använder ordet på det sättet visar bara på sin egen ignorans, intolerans och sitt snäva tankesätt. De verkar oftast vara av typen inskränkta idioter (läs maga-sekten i Usa och en hel del SD-anhängare i Sverige) som förvägrar vissa människors grundläggande rättigheter, ofta i tron om att när andra får lika, får de själva mindre.
För den som reagerar med ett ”ah, vänstertjafs”, så handlar det inte om vare sig politisk vänster eller höger. Normalt funtade människor borde alla vara woke (och försöka förstå och vara medvetna om bland annat sociala och politiska frågor, rasistiska ojämlikheter, sexism- och hbtqorättvisor) istället för insnöade och debila dårar.
Fredagskänslan smyger på
Så försvann ännu en fredag hemma vid köksbordet. Det var saker som gjordes och möten som möttes, utanför sken solen och helgen närmade sig och det blev man ju glad av. Sen dök en fullmåne upp när arbetsdagen tog slut.
Häpp!
Torsdagen 14:e november
Man kommer till kontoret, jobbar, dricker kaffe, ser solsken, jobbar, dricker kaffe, jobbar, äter svullig hamburgarlunch, jobbar, dricker kaffe, jobbar, dricker kaffe, packar ihop, åker hem, äter kvällsmat och avslutar dagen innan kvällen tar över.
Men bilden ovan är från igår.
Ännu en vanlig dag
På vägen hem från kontoret stannade jag och tankade. Sådär som man gör. Så jag körde intill pumpen, klev ut ur bilen och sneglade på bilden bredvid. I passagerarsätet och baksätet mot mig satt två äldre personer och tokstirrade på mig på ett … udda sätt. Jäkla märkliga typer, tänkte jag och stirrade tillbaka … och insåg när jag såg hur deras blick skiftade att de inte alls tittade på mig utan på tanksnurran på deras pump.
Sen fortsatte jag hemåt till kväll.
Inte riktigt min dag idag
Det var segt även idag och en svårstartad tröttmorgon. Men dagen rullade på även om känslan var mer av typen att jag egentligen ville åka hem, krypa ner i soffan och kolla på en film.
Nåja.
Lunch på stan blev det. Med Kattis. Det var både länge sedan och väldigt trevligt. Efter det tillbaka till kontoret för fortsatt arbetsdag. Sen blev det en liten fika också innan de sista timmarna rullade på.
Vid fem åkte jag hem och här ovanför syns en Sidensvans (Bombycilla garrulus).
Först trött, sen irriterad
Det var en halvt dålig natt. Med sömn som bröts. Någonstans där vi tre-fyra vaknade jag med stresspåslag och obehag. Jag drömde något (antar jag), vaknade och kände mig helt uppjagad. Efter det var det svårt att somna om.
Seg (och fel) start på morgonen alltså.
Men dagen gick och saker gjordes. Lunchen lunchades (chicken Thai med grönsaker, ris, toppad med jordnötter och koriander) och sen fortsatte eftermiddagen ungefär på samma sätt som förmiddagen. När jag väl kom hem blev jag trött och irriterad för tusenfemtiotolfte gången eftersom ännu en idiot hade ställt sig på min parkeringsplats.
Så jag gick upp, letade upp ägaren via bilregistret, hittade ett mobilnummer och ringde om att bilen måste flyttas.
– Ah, men det är min sambo som…
– Då får du ringa honom och säga åt honom att flytta på bilen.
Dubbelsuck.
Söndag, jag gillar dig!
Söndagslugnet det behagliga. Det var förmiddagsfika med Frode och Stenis och efter det tog jag en promenad i gråväder. Ett sånt där miniatyrduggregn (eller snarare bara fukt som långsamt faller) kändes onödigt, men vindstilla gjorde det ändå ganska skönt.
Sen hem dammsugning av den lilla lyan, lunchätning av gamla rester och allmän söndagslättja resten av dagen. Bara för att lättja exakt är vad som hör söndagar till.
Idag är det Fars dag, men eftersom den uppmärksammades redan igår på Farsafton så det får räcka med en hälsning idag: Hej far på fars dag!
Tänker jag eller finns jag?
Jag tänker att jag ska resa igen. Att jag ska ut och iväg. Att jag ska fotografera spännande saker. Se nytt. Se mer. Vara mer. Uppleva spännande platser. Göra mer. Sen sitter jag kvar i fåtöljen och tänker samma sak en annan gång.
I morgon kanske.