Även om jag mådde bättre igår så är det ju väldigt bra hur kroppen nu kurerat sig ännu mer. Äntligen är jag alltså tillbaka på banan igen (peppar, peppar, ta i trä) och även om jag inte ska dra till med några stora utsvävningar idag utan ta det lite chill, så känns det vansinnigt skönt.

Klockan är inte ens lunch, men jag har hunnit med en fika med Stenis och en promenad i isande kyla och strålande solsken (bara en sån sak). Det gjorde ont i ögonen av ljuset och det var alldeles härligt.

Jag tog en bensträckare. En kort promenad. För att få lite frisk luft och rörelse efter veckans nerbäddade orörlighet. Jag passerar pumphuset nere på strandpromenaden, tittar på lappen och ser att folk tydligen fortfarande badar och jag tänker att de är fullständigt galna som frivilligt hoppar ner i vatten som bara är 4° C.

Dag fem hemma och äntligen mår jag – peppar peppar, ta i trä – lite bättre. Fortfarande seg och småkrasslig, men ändå piggare och närmare normalt än resten av veckan. Det känns så i alla fall (tror och hoppas jag). Men jag håller mig lugn, hemma och vilande så att jag fortsätter att återhämta mig.

Dag fyra hemma och det känns nästan som att det inte händer något. Jag mår fortfarande som skit. Har det vänt än? Jag vaknade i alla fall i natt och var sjöblöt av svett. Har jag ens haft feber? Tydligen … eller jag vet inte. Jag kanske borde köpa termometer. Jäkla dunderförkylning det här. Halsen är i alla fall lite lugnare idag än igår – även om den fortfarande gör ont.

Dag tre hemma. Suck. I morse vaknade jag med vad som kändes som att någon dragit krossat glas och taggtråd genom min hals under natten. Näsan har dessutom börjat leva sitt egen liv med att vara både täppt och snorig på samma gång. Jag älskar att ha såna här dunderförkylningar.

Skoja, det gör jag inte alls, jag hatar det.

Jag är hemma idag också (och kommer vara det en eller ett par dagar till). Jag mår inget bra och har nu börjat hosta litegrann och näsan kommer nog börja snora när som helst för jag anar att det rör sig åt det hållet.

Tack för det virusjävel.

Det kändes konstigt på söndagen. Någonting smög omkring nere i luftvägarna. Som rossligt och trögt. Så idag har jag legat nerbäddad med en massiv dunderförkylning (antar jag).

Sovmorgon och skönsöndag i lugnt tempo. Fika på kafé och stros längs sjön (såklart) i det gråaste gråvädret man kan tänka sig. Efter det ett snabbt varv i mataffären och sen hem till tvättstugan för det där man måste göra.

Lördagslunken den sköna. Kaffet dracks hemma idag. Kollade ner på fiket förut och det såg kaosartat ut. Men jag tog en promenad i det gråruggiga vädret. Det är väldigt mycket folk på stan i och med att ”Gammeljul” är i full fart på slottet. Längs sjön var det i alla fall lugnt och där sa jag hej till familjen Svan.