Jag tänkte på det här med pendlandet (igen). Jag är ju fullt medveten och uppmärksam när jag kör, men ibland känns det som att jag försvinner iväg. Som idag. Jag åker som vanligt till jobbet, kör upp på motorvägen och *poff* så är jag helt plötsligt framme utan att liksom veta hur jag kommit dit.
Eller jo, det vet jag ju förstås egentligen, men känslan är att tid och rum plötsligt försvinner iväg en stund. Kanske för att just pendlandet går väldigt mycket på rutin att hjärnan även kan fokusera på andra saker under tiden.
Märklig känsla är det i alla fall.
Läs andra bloggar om motorväg, pendla, medveten, uppmärksam, tid, rum, känsla, hjärnan, fokus
Sångaren och den märkligt udda profilen Pete Burns har tydligen gått bort efter en massiv hjärtattack. Då populär i Dead or Alive, som fick några jättehits under andra halvan av 80-talet. Stora då och en del av soundtracket till min ungdom. Sen försvann de ut i periferin. Pete Burns fortsatte synas och var bland annat med i kändisversioner av olika dokusåpor och blev till slut nästan mer känd för sin personlighet och sina bisarra plastikoperationer än sina gamla hits.
Jag tycker fortfarande att en del av deras gamla låtar låter ganska bra (nåja, det är nog egentligen mest av nostalgiska skäl) och det är synd när folk dör i förtid. Dagens låt är alltså den energiska gamla dängan ”You Spin Me Round (Like a Record)” med Dead or Alive. En av flera singlar jag har med dem. På vinyl.
Läs andra bloggar om Pete Burns, Dead or Alive, 80-talet, You spin me round, Dagens låt, måndagslåten
Vissa dagar är det extra skönt att komma hem. Idag är en sån dag. Regnet regnar och humöret är inte vad det borde vara. Men plötsligt blir jag lite glad när jag upptäcker att jag har en skål godis på bordet. Några få karameller som ligger där och lyser upp en gråkulen måndag i slutet på oktober.
Läs andra bloggar om måndag, humör, godis, karameller
Nu börjar den här gråheten bli löjlig. Nu får det f-n vara nog. Det känns som att jag långsamt går mot en grå död med det här vädret. Långsam tråkig dag också. Idag känns allting fel. Kanske för att fick för mig att det var söndag när jag vaknade och trodde att jag skulle få somna om och sova länge.
Sen trillade måndagspoletten ner.
Fikat tidigare var ett undantag, annars är det total söndagslättja som gäller. Som det brukar vara. Det är oändligt skönt att bara slöa omkring hemma, se regngrått tråkväder utanför och veta att jag inte behöver uppleva det.
Det där när vissa maträtter fått ”stå till sig” och blir väldigt mycket godare som rester än när man först lagade till dem. Gårdagens pasta smakade alltså mycket godare idag än igår — och då tyckte jag ändå att det blev riktigt smaskens igår.
Lyssnar på radio. Det är något live-event som pågår och återigen slås jag av hur sjukt tråkigt live är om man inte är på plats. Tydligen är det också Taylor Swift som är den nya ”Queen of pop” — en titel som verkar skifta mellan olika artister väldigt ofta. Det är uselt och tramsigt (så jag stänger av).
Egentligen skulle alltså vissa rätter behöva lagas dagen innan de ska ätas bara för att få dem så goda och perfekta som möjligt. Jag kanske borde tänka så med all matlagning hädanefter.
Söndagar är en av mina favoritdagar.
Läs andra bloggar om söndag, lättja, söndagslättja, regn, väder, mat, pasta, rester, radio, Live, söndag
Fika, som det brukar vara på helgerna, på ett nästan folktomt Gamla Konditoriet. Kallt ruskväder gör att folk verkar hålla sig hemma och inomhus. Idag blev det kaffe och en struva. Det är ett konstigt bakverk, för de smakar egentligen inte så mycket (förutom socker). Trots det påminner de mig om barndomen.
Plötsligt kommer jag att tänka på min lilla farmor. Det känns som jag åt struvor ihop med henne. Jag är osäker. Minnet är kort, men ganska dåligt. Farmor är annars på något sätt synonymt med nyponsoppa, mandelbiskvier och en klick grädde.
Läs andra bloggar om fika, kaffe, Struva, bakverk, kafé, minne, farmor, mandelbiskvi, nyponsoppa
Dagens lilla lördagslunch blev spenat och ricottafyllda Tortellonis med gräddig lök-, broccoli- och kycklingsås. Och så parmesan på det förstås. Och bilden tog jag självklart med mitt nya fina objektiv.
Läs andra bloggar om dagens lunch, pasta, tortelloni, kyckling, broccoli, grädde
Jag åkte till fotobutiken i en av ”grannbyarna”. Bytte in mitt gamla 35 mm-objektiv (som motsvarar ett 50 mm) och skaffade mig ett nytt, fint Fujinon XF 23mm f/1,4 R istället – som i sin tur motsvarar ett 35 mm. Det är i min värld en otroligt bra allround-brännvidd. Dyrt, men trevligt och ljusstarkare än det ”gamla”. Jag passade även på att köpa ett polarisationsfilter också.
Läs andra bloggar om foto, bild, fotografering, objektiv, fujinon XF23 mm, f1.4, nytt, shopping
Häromsistens var det den sköna ”Tilted” som fångade mig. Idag är det den två år gamla ”Saint Claude” som återsläppts i en engelsk version. Men eftersom jag tycker det franska språket är snyggt så är det originalversionen som är fredagens lilla låt. Det är alltså Héloïse Letissier och hennes alter ego Christine and the Queens som låter i hörlurarna.
Bild: Klipp från videon.
Det är som en fet jäkla käftsmäll av fredagströtthet som dundrar över mig när jag landar hemma efter arbetsveckan. Sätter jag mig nu kommer jag förmodligen att somna sött. Så jag tänker faktiskt göra just det. Det är fredag, det kan vara skönt att slumra till en stund.
Läs andra bloggar om fredag, fredagströtthet, seg, arbetsvecka