Tre öl drack jag ute på lokal igår kväll när jag hängde en stund med Sebastian och Daniel (och Magnus som också kom förbi). Tre öl. Jag tycker inte att det är jättemycket. Speciellt inte eftersom vi satt där i flera timmar. Trots det känns det idag som att jag har festat hårt flera dagar i rad. Jag vaknade med våldsamt sprängande huvudvärk som vägrar att ge med sig och jag känner mig seg som sirap.
Tre öl.
Så inte värt det.
Gamla Konditoriet, det som är mitt standardfik här hemma i byn under vinterhalvåret, känns väldigt slitet nu för tiden. På gränsen till sunkigt. Det skulle behöva ett rejält lyft och renovering. Men Stenis och jag satt där en stund ändå, drack kaffe och pratade om allt möjligt. Som till exempel skinnjackor.
Vägen. Om och om igen. Jag kanske borde flytta till Linköping istället? Vardag är vardag och dagarna spenderas ju där mest hela tiden. Fast jag tror inte att jag vill det. Trivs ju fint hemma i byn.
Nu är det helg och den ska jag njuta av.
Jag stängde in mig idag. Gömde mig i mina lurar och tog bort alla (nästan i alla fall) distraktioner från kontorets ljud och kollegor. Hårt fokus på att försöka få någon styrsel i ett av projekten. Ett klurigt som ska börja smått (nåja), men samtidigt måste ha utrymme att växa i framtiden. Någonstans där i den här första planen och skisserna ska vi kunna skala upp produkten i sig. Jag vet’e f-n hur än. Men jag kanske landar i det så småningom. Hoppas jag.
Jag lämnar kontoret senare än vanligt och det är f-n nästan mörkt när jag åker hem. Att vädret är gråare än gråast hjälper naturligtvis till. Men ändå. Det mörknar tidigare och tidigare och det märks.
Ännu en dag som swishade förbi och försvann snabbare än kakorna på kontorets köksbord. I morse glömde jag tydligen att trycka på okej-knappen, så när jag kom hem fick datorn stå och uppdatera sig till senaste OS:et när jag kvällsmatade mig.
Det är regntrist ute.
När jag kom till jobbet tio i åtta var det tomt på kontoret. Sen var dagen fullspäckad från start till slut. Det regnade och jag tankade bilen och det blev ännu ett varv på crosstrainern. Jag kan inte påstå att rutinen är sådär rutin:ig att det känns naturligt att göra det varje dag, men det har funkat bra sen jag startade om förra veckan.
Sen åt jag en köttbullemacka.
En låg dag. Med humör som inte fanns. Svår trötthet, väldigt mycket måndag och en känsla av att känna sig ”trälig”. En sån där dag där ingenting känns roligt och allt mest känns trögt
Det är höga siffror nu. Tjugoett. Ofattbart faktiskt. Men i 21 år har jag haft den här lilla bloggen och plitat ner små ord om ingenting. Som en dagbok för mig själv. Som andra råkar trilla in på ibland.
21 år. Oavbrutet.
Jag borde nästan slå något slags rekord snart, för 21-årsjubileum är ju ändå stort. Så hurra för det.
Jag sov länge idag. Långt mycket längre än jag egentligen tänkt. Eller. Först var jag uppe vid nio-snåret och åt lite frukost. Och eftersom det är söndag så gick jag och la mig igen efter det. Jag skulle bara ”vila lite”, läsa lite nyheter och slappa en stund innan dagen … men slumrade in hårt och vaknade igen inte förrän vid ett. Jag antar att jag behövde lite extra sömn och det var väldigt skönt. Söndagar är ju vilodag, så varför inte.
Sen gick jag ut på en promenad och det var friskt och kallt om händerna. Plötsligt har grönskan börjat försvinna väldigt mycket och allt är nu mer åt det orange-gula hållet. Utom väggen som man passerar där vid Storgatan som har alla färger på en gång.
Jag trodde att det var skönt ute idag, så vi satt ute och fikade och det gick bra eftersom det var lä, jag satt på en filt och var påklädd. Men när man sen däremot rörde sig iväg märktes det att det var isande kallt i luften. Inte skönt alls alltså. Det är f-n snart dags att plocka fram den tjocka jackan.
Jag längtar tillbaka till sommar och värme.