Arkiv för november 2022

Tidig julklapp eller tröstpresent

Jag köpte mig en för tidig julklapp. Eller så blev det en liten tröstpresent i min ynklighet nu när jag är krasslig. Mina gamla smålurar börjar bli lätt trötta, så det blev ett par nya Pro. Erbjudande under ”Black friday” gjorde att jag fick ett presentkort på köpet, så det spenderade jag på en laddplatta.

Nä, roligt är det f-n inte

Dag tre hemma. Suck. I morse vaknade jag med vad som kändes som att någon dragit krossat glas och taggtråd genom min hals under natten. Näsan har dessutom börjat leva sitt egen liv med att vara både täppt och snorig på samma gång. Jag älskar att ha såna här dunderförkylningar.

Skoja, det gör jag inte alls, jag hatar det.

Det här var ju kul (inte)

Jag är hemma idag också (och kommer vara det en eller ett par dagar till). Jag mår inget bra och har nu börjat hosta litegrann och näsan kommer nog börja snora när som helst för jag anar att det rör sig åt det hållet.

Tack för det virusjävel.

Varför f-n finns virus och kan vi snälla sluta upp med sånt skit

Det kändes konstigt på söndagen. Någonting smög omkring nere i luftvägarna. Som rossligt och trögt. Så idag har jag legat nerbäddad med en massiv dunderförkylning (antar jag).

Fikakaffe och mer gråväder

Sovmorgon och skönsöndag i lugnt tempo. Fika på kafé och stros längs sjön (såklart) i det gråaste gråvädret man kan tänka sig. Efter det ett snabbt varv i mataffären och sen hem till tvättstugan för det där man måste göra.

Kaffe hemma, strosande ute

Lördagslunken den sköna. Kaffet dracks hemma idag. Kollade ner på fiket förut och det såg kaosartat ut. Men jag tog en promenad i det gråruggiga vädret. Det är väldigt mycket folk på stan i och med att ”Gammeljul” är i full fart på slottet. Längs sjön var det i alla fall lugnt och där sa jag hej till familjen Svan.

Hemma, kontoret och stjärnor

Jobba-hemma-dag. Skönt på en fredag. I alla fall fram till lunch. Dessvärre fick kontorets brandlarm frispel på jobbet (igen) så jag var tvungen att åka in och fixa med det. Nya sensorer är tydligen beställda men sen var det den där detaljen med leveranstider. Suck.

När larmet slutat tjuta och allt var klart åkte jag hem igen till möte innan jag kunde avsluta arbetsveckan … och då passade jag på att smälla upp stjärnorna i fönstren. De sprider ett väldigt varmt, trevligt och mysigt sken omkring sig. Det behövs såhär i det gråa vintermörkret.

Nu är det helg!

När det blir fel dag känns det fel

När jag vaknade i morse trodde jag att det var fredag. Det kändes fint. En stund senare insåg jag att det faktiskt var torsdag. Den där sköna känslan byttes till en lätt besvikelse. Oskön känsla. Sen jobb på kontor och en förmiddag som försvann.

Det blev lunch och herrejösses så trött jag blev efter den. En stor portion (nr. 16) från take away-stället borta på Platensgatan. Alldeles för mycket mat, koma och en hjärna som blev seg som sirap alltså. Men eftermiddagen gick visst lika snabbt som förmiddagen och när kvällen började att krypa närmare åkte jag hem och satte upp en ljusslinga på terrassen och en på köksfönstrets räcke. Det glittrar fint i mörkret.

En väldigt snabb onsdag

Onsdagen blev en mötesdag som fortsatte med lunch på den libanesiska restaurangen som blev fler möten och sen trillade några Växjökollegor in på kontoret och det är kul när de är på besök och då blev det dags att åka hem. Så då gjorde jag det. Hem till kvällsmat och kväll.

Här är en bild på en port i København.

Hej vintern, vad vintrig du blev

Det var som ett litet projekt att ta sig iväg till jobbet idag. Bilen, som varit stående sedan i torsdags, hade ett tjockt lager snö på sig. Under all snö hade det bildats en fin isskorpa som täckte allting. Borsta och skrapa i en halv evighet alltså.

Sen satt jag på kontoret. Fixade och donade med grejer och hade inga möten alls. Hurra för det. Det är nästan som lite lyxigt att kunna få jobba en hel dag enbart med min egen att-göra-lista.

Sen åkte jag hem. Lite lagom långsamt. För även om jag har vinterdäck, det var plogat och saltat låg temperaturen runt nollan och ”better safe than sorry” som det engelska uttrycket säger.