Kliver upp ur sängen och sträcker mig mot fönstret där väckarklockan står och låter med sin irriterande signal. Den står där så att jag måste resa mig ur sängen för att stänga av den. Min omsomningsvilja är alldeles för stark för att kunna ha väckarklockan för nära. En del av kroppen ropar som ett ”Hej!” till huset mitt emot när jag vinklar upp persiennerna. Ingen är vaken såhär tidigt och skulle nu någon vara det och vilja se mitt trötta jag – varsågod.

Duschar.

Ställer mig framför spegeln och försöker rycka ett näshår och den ilande smärtan gör att ögonen formligen sprutar av tårar och det känns som ett – aaargh! – som om jag ska säcka ihop en sekund. Torkar och gör mig i ordning för en ny dag. En ny fredag – med strålande solsken.

Läs andra bloggar som skriver om: morgon, rutiner, vakna, väckarklocka, säng, somna om, morgonstånd, stånd, hej, persienn, dusch, spegel, näshår, smärta, ögon, tårar, ny dag, solsken och hurra, det är fredag