Inlägg taggade med obekväm

Magdalena Ribbing

Som jag skrev för någon vecka sedan känner jag mig lite lätt obekväm i mingel-sammanhang. Men så ser jag att vett-, hyfs- och etikettgurun Magdalena Ribbing ger tips om hur man ska bete sig, förvisso inte vid den typen av sammankomst jag var på, men principen torde vara densamma.

Men om man inte känner någon som man kan gå fram till och prata med? Då vänder man sig med ett vänligt leende till någon vem-som-helst i närheten, det finns alltid någon annan som står opratad, och säger ungefär: ”Underbar höst det är, eller hur?” – ”Stilig målning/vas/xxx där, vet du vem som har gjort den?” – ”Vacker utsikt, vad är det man ser därborta?” Om den man vänder sig till har det minsta hyfs och stil så kommer ett svar och samtalet är i gång.

Jag gillar Ribbing, i den där spalten där hon svarar på läsarnas frågor har hon gärna en lätt humoristiskt syrlig ton i sina svar och tips (det är i alla fall min tolkning). I våras blev hon intervjuad i DN och hennes bästa tips, alla kategorier lyder som följer: ”Begrip att du inte är ensam”.

Precis den insikten jag fann förra veckan.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Jaha, det är inte bara jag.

Jag har alltid varit lite imponerad av såna där människor som kan mingla. Som helt lätt bara pratar med folk hur som helst. Som enkelt kan stå och prata med vem som helst och med folk de aldrig har träffat.

Jag känner mig för det mesta lite lätt obekväm när jag hamnar i såna situationer. Jag tycker inte att det är helt enkelt och det känns gärna lite krystat att ta i hand med folk som man aldrig har träffat förut och att sen stå där och småprata lite om någonting eller ingenting.

Jag kom till insikt igår. Lite sådär på riktigt. Något som jag egentligen vetat hela tiden men aldrig riktigt förstått förrän nu.

Det är inte ett dugg ovanligt att många andra känner precis som jag.

Läs andra bloggar om , , , , ,