Oj vilken seg start på måndagen det var. Jag ville inte alls gå upp ur sängen. Men jag gjorde det ändå och såg till att jag hamnade inne på kontoret. Sen sa det typ ”poff” och så var det dags att åka hem igen och då hade jag solen i ögonen. Det gjorde mig glad.
Jag sov länge. Sen skrotade jag runt i morgonrocken en stund innan jag gick upp. Det är väldigt skönt med riktig slömorgon. Sen gick jag hem till min far (och mor) eftersom det är farsafton idag innan fars dag i morgon. Där fick jag lite lunch, vi åt bulle och en liten tårtbit och sen gick jag hem igen. Till lättja.
Efter att ha varit ovanligt lat i timtal gick jag ut för en bensträckare i kvällen. Det känns höstigt ute. Tomt och öde på gatorna och när jag gick förbi kyrkan och över kyrkogården kändes det lite spöklikt och jag förväntade mig nästan att få se skuggor som rörde sig i skuggorna.
Det är som sommarkväll, på det bra sättet. Vindstilla, varmt och alldeles lugnt och skönt. Sjön ligger alldeles blank och fin och jag tog en omvägspromenad till affären, förbi en solnedgång som redan varit.
Sovmorgon, frukost och en dusch. Sen blev det fika nedanför på uteserveringen med Frode och Stenis. Efter kaffet och kakan strosar vi ner till slottet för att kolla in konstrundans samlingsutställning. Det är blandat högt och lågt – som vanligt – och vi strosar sen längs sjön, tittar in hos utställare och efter det måste jag gå hem och byta om för jag har alldeles för mycket kläder på mig och svetten rinner längs ryggen. Det är lite kvavt och plötsligt är det över 25° C i skuggan.
Jag går förbi en fotograf som ställer ut och känner att han kanske har inspirerats av några av mina bilder här i bloggen. Bland annat på den gamla eken och min serie på det fallfärdiga lilla rucklet. Men det gör ju ingenting, det är ju inte som att jag har ensamrätt på rucklet och trädet och hans bilder är fina.
Sen cyklar jag bort till den andra mataffären, handlar lite nödvändigheter och åker hem igen, fixar en wok-lunch och lyssnar på James Blakes nya album ”Playing robots into heaven” som släpptes igår. Det låter lovande.
Dagen gick. Efter morgonen vaknade jag till slut till liv och fick upp farten. Sen köpte jag en otroligt torr och medioker lunch på det där Tokyo-stället vad det nu heter. Smaken var helt okej. Men … mäh. Sen fortsatte dagen tills jag åkte hem till min lilla stad.
Solen skiner. Det känns lite som sommar och det är f-n underbart och ovanför syns en Humla som sultar Maskros.
Djup sömn. Skön sömn. Uppvaknandet däremot ville jag inte vara med på. Vardagsmorgnar har med åren kanske blivit lite … lättare att hantera. Men idag var det trögt. Sängen, som vanligt, lite för skön. Sen dusch, kläder och hemmajobbarfredag.
Lunch på lokal, med Stenkbert och ute är det gråare än grått. Med spridda stunder av regn. När maten var uppäten gick jag tillbaka till köksbordet för eftermiddagens sysslor.
Jag är som lite tung i huvudet. Det är som att huvudvärken från igår hänger kvar fast utan själva värken. Men jobbet gick bra ändå, nedräkningen fortsätter och nu är det bara två dagars jobb kvar innan semestern kickar igång och det känns litegrann som att de kommande förmodligen är världens längsta.
Sommaren kom av sig. Nu är det fjärde (?) dagen med gråregnigt tråkväder. Efter maj och juni och konstant superhärligt väder har man ju blivit lite bortskämd.
Årets största (?) svenska högtid är här. Jag brukar påstå att det är lite av vår inofficiella nationaldag. Midsommar, dagen då det firas sommar och sol i glada vänners lag. Som jag ska göra idag … med ett isfyllt glas vinspritzer i handen.
Det var väldigt mycket måndag idag med en segstartad morgon, men sen iväg och en Titti som åkte med. Sen full fart framåt. Det strålande solskenet fortsätter och det piggar upp. Flygande Jakob till lunch och en eftermiddag som gick fort. Som vanligt. Sen åkte jag hem. 23° C visade biltermometern när jag parkerade, så jag kastade av mig kläderna och gav mig ut på en promenad. Det blev ett svettigt varv.
Jag gick förbi en stor Syrén. De luktar sommar och jag gillar det.