Åh jösses vad mycket hösten slog till nu. När jag vaknade i morse var det mörkt. Kanske extra mycket eftersom det också var skitväder. Det känns om att hösten är igång på riktigt nu (och inte på det bra sättet).

Jag gillar’t inte!

Jag tror också den här låga, lätt depressiva höstkänslan som nu har smugit sig på mig kom extra tidigt i år eftersom sommaren (eller framförallt semesterperioden) var så vansinnigt osomrig. Jag fick helt enkelt inte den boost som man i vanliga fall får av bra sommar och solsken.

Jag åt en god och mastig Jordärtskockssoppa till lunch och efter det fortsatte dagen ganska mycket som vanligt. Vid halv fem åkte jag hem, för då kände jag mig klar för dagen.

Den nya rutinen är ju hemmajobbarfredag, så det blev det idag. Det jobbades med skisser på en digital konsumenttjänst som kommer att finnas i en framtid och det var lunch med Robin ute på stan och det var trevligt och sen gick jag tillbaka till köksbordet för några timmars jobb till innan helgen kunde kicka igång.

Sommaren fortsätter även denna sköna söndag som började med sovmorgon, fikafrukost nere på kaféet och en stros längs sjön. Shorts, linneskjorta och 25° även idag. Sen fixade jag lunch av rester från igår och skjutsade Sebastian och hans dotter till tåget eftersom hans bil hade gått sönder.

Nu gjorde dagen sådär som dagar gör ibland. Flyger förbi snabbare än man hinner blinka. Det blev en fullmatad fredag där jag körde på i en rasande fart. Så pass att lunchen åts framför datorn där jobbet samtidigt rullade på. Det är tur man har lite nödmat (en fiskgratäng) i frysen som kunde micras. Eftermiddagen likadan och sen gick jag ut för att handla och då stötte jag på gubben Öhrman, så jag satte mig och tog en AW-öl med honom på torget och ute var det som sommar igen med varmt och skönt.

Sen gick jag hem igen.

När jag vaknade i morse. Uppgiven och sur för att jag var sjuk. Med tanken ”F-n, jag vill inte vara sjuk”. Sen vred jag på mig. Kollade på klockan (tjugo minuter innan larmet) och … men … jag känner mig ju inte sjuk alls. Konstigt det där när man är kvar i drömmen när man vaknar. Så jag gick upp. Kanske inte pigg, men frisk.

Sen jobbade jag hela dagen. Sådär som man gör. Jag åt Wallenbergare till lunch också. Det var väldigt gott. Sen när dagen närmade sig ett slut åkte jag hem. Till min lilla stad. Fast på bilden ovanför syns Öresund. Den lilla landremsan till vänster är Sverige och den till höger är Danmark.

Veckan fortsatte med tisdag. Som veckor gör när måndagen byter dag. Denna dag också med solsken och det känns väldigt bra. Så jag åt en plocksalladslunch på kontorets terrass och det kändes nästa lite som sommar igen. Bara en sån sak. På eftermiddagen fick jag hjärnsläpp när jag försökte göra det jag gör och senare började jag gäspa, så jag lämnade kontoret, gick bort till bilen och åkte hem.

Skön söndag med sovmorgon (såklart) och en liten frukost och efter det blev det fika nere på kafeet med Stenkbert och det var najs, för idag tittar solen fram igen. Kors i taket. Sen hem till allmänt filijok och det blev pastalunch (som självklart åts på en av mina nya fina pastatallrikar).

 

Mmmums … tortellini med krämig baconsås och pecorino på toppen.
 
En kort stund blir jag också lätt skräckslagen och näst intill gråtfärdig när min nya fina kamera vägrar fungera. Jag tryck på on-knappen och hela kameran är helt frusen och fungerar inte alls. Efter googlat som en tok, testat allt som tänkas kan kommer jag kanske på en tanke.

Håller tummarna.

Jag plockar ur minneskortet, testar och … kameran fungerar. Minneskortet har på något sätt blivit korrupt och gör att hela kameran låser sig när den försöker läsa informationen. Så jag formaterar om och plötsligt fungerar allt som det ska igen. Hurra för det!

…och ovanför är en bild på Tåkern från förra helgen.

Det är sommarsemesterns sista skälvande dag och den fortsätter som alla de andra med det här märkliga till-och-från-vädret där regn, moln och solsken byter av varandra som en speedad pingpongboll. Fast idag med plötsligt otippade 25° C och fuktigt de luxe så att det blir lite sådär lagom klibbigt. Förmiddagen fikades med Frode, Stenis och Oscar. Den lilla strosen efteråt blev det också såklart.

I morgon är det tillbaka till vardagen igen och min tanke är att jag tar mig in till kontoret. Jag tänker att det är bäst så om man nu ska försöka komma igång igen. Resten av dagen idag kommer ägnas åt lättja, för varför inte liksom. Jag får ju passa på nu innan vardagen är tillbaka.